Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1850, sida 2

Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Regeringen gör de mest sörtvislade anstrångningar för att åstadkomma revolutionåra rörelser bland Pariserbesolkningen. Dagligen genomstryka agenter i staden, sökande efter tillsålle att uppvåcka några orolighgter. hvaraf man sedan kan få en kår förevåndning att anvånda vapenmagten till frihetens krossande. Hår t. ex. ser man en utskickad uppmana till strid, der upptråder i ett gathörn en gammal uttjenad soldat och tillbjuder arbetarne i armens namn krut och vapen. Men lyckligtvis stranda dessa oförskåmda finter mot folkets råttskånsla och ordningsanda. Med lika stolt förakt som folket emottager regeringens reaktionåra styrelseåtgårder, med lika storartadt lugn besvarar det dess agenters uppviglingar till revolution. Äfven i armeen råder stort missnöje och den synes alldeles icke vara hågad att låna sig till en statskupp. Paris d. 23 Maj. Hufvudtalarne i nationalsörsamlingen denna dag voro Lamartine och Baroche, den förre mot och den sednare för valreformen. Lamartine med sitt allmånt kånda sansade och försonliga språk bekåmpade den blinda och öfverdrifna fruktan får socialismen. I början af sittningen utbyttes emellan Victor Hugo och Montalembert de bittraste personligheter. Sedan de allmånna debatterna öfver valreformen blifvit slutade med 462 röster mot 227, började man öfverlåggning om de enskildta artiklarne i vallagsförslaget. Man våntar redan i öfvermorgon, lördag, lagens antagande. Vid ringaste tecken till uppror skall belågringstillständet genast proklameras. Patrie omtalar att lord Normanby erhällit frän lord Palmerston en ganska läng, i försonlig ton hällen not, hvilken slutar med erbjudandet af ett slags sörlikning: sörslaget skall ha gått derpå ut att Frankrike återupptoge förmedlingen i grekiska frågan och faststållde summan för pacisikationen. Hela franska ministeren och presidenten voro emot antagandet deraf, och vidhöllo sitt påstående om Wysiska öfverenskommelsens annullerande, och den Londoner-fransysk-engelskas utförande. I Paris herrskar stort missnöje, men i departementerna ånnu större deröfver, att regeringen och nationalförsamlingen anvånder nästan all sin kraft och tid på politiska strider, i stållet att genom goda lagar och förvaltningens förbåttring sörja för landets vål. TYSKLAND. Den ssterrikiske deputerade, grefve Thun lår i ett diplomatiskt sållskap i Frankfurt haft vissa yttranden, som kommit till konungen af Preussens öron. Dessa skola hafva fallit sig så sårande för konungens person och hotande för den preussiska staten, att numera allt hopp om förlikning synes vara förloradt. Enligt privatunderråttelser från Kassel herrskar der mycket missnöje och en otrolig förbittring mot Kurfursten och hans förste mister, den bekante Hassenflug. Vid den ringaste folkrörelse, som tillåfventyrs kunde uppstå i Hessen-Kassel, torde Kurförsten och hans förste rådgifvare komma att befinna sig i den betånkligaste stållning. Hår stå tvenne politiska partier emot hvarandra, af hvilka det ena ar republikanskt, det andra Althessiskt sinnadt. Det senare tyckes snarare vilja ansluta sig till Preussen ån Österrike. PREUSSEN. Man skulle trott att följderna af det attentat mot konungen af Preussen som vi i går enligt en officiel rapport omtalade, endast skulle drabba den oskicklige skytten; men ty vårr synes detta attentat blifva för framtiden