machiner, af det vårde, att de förtjena spridas, blifvit på sednare tider kånda? 20. Man har, så vål för att spara arbete som för att undvika åkerjordens uttorkning om våren, sökt ersåtta det vanliga vårbruket med plog eller order genom andra redskap, hvilka blott uppluckra jorden. Hvilka verkningar har man deraf ersarit, och förtjenar denna method att mera allmänt antagas? 21. Har man någon ersarenhet om gröngödning, och hvilka vexter åro i värt klimat dertill mest användbara? 22. Hvilken erfarenhet har man af kalkens anvåndande på åker eller gråsvall; och har den åsigten bekråftat sig, att kalk hufvudsakligen år verksam i den mån, som organiska ämnen föresinnas i den jord, på hvilken han anvåndes? 23. . Hvilken erfarenhet har man om verkan af benmjöl såsom gödningsåmne, och har dess anvåndande på de sednare åren afeller tilltagit? 24. Hvilken method för gråsets eller klöfverns beredning till hå har erfarenheten visat vara den båsta? 25. Har humle-odlingen, som i åtskilliga trakter af Sverige bedrifves, der visat sig vara fördelaktig; och om så år, genom hvad medel skulle den kunna mera allmånt spridas? 26. Hvad är orsaken, att odlingen af hampa, som år allmån i åtskilliga lånder med lika hårdt klimat som Sverige, icke hår synes vinna framgång? 27. Hvad år orsaken, att i några af våra landskap lin odlas i större utsträckning och till betydligare afsalu, under det att samma vext på andra orter icke ens odlas till husbehof? 28. Kunna de vanliga gårdesgårdarne ersåttas genom håckar och grafvar, och hvilka buskslag åro till håckplantering för sådant åndamål de tjenligaste? III. 29. Hvilka åro de husvudsakliga reglor, som böra iakttagas vid förådlingen af våra husdjur, vare sig med eller utan Degagnande af utlåndska afvelsdjur? 30. Hvad år det, som hitintills lagt största hindret i vågen för håstafvelns allmånnare framgång hos oss och hvilket år det kraftigaste befordringsmedlet för vinnande af lyckade resultater i denna afvel? 31. Hvilket håstslag bör anses båst passande hos oss till bildande af en för åkerbruket och skjutsvåsendet tjenlig håststam? 32. Kan produktion af stora vagnshåstar (carossierer) blifva ett lönande föremål för håstafvelsföretag i Sverige, och hvar finnes en konstant häststam, som, till produktion af ett dylikt håstslag, skulle vara mest passande att göras hemmastadd hos oss, så vål i afseende på åndamålsenlighet som billigt inköpspris och minsta svårighet att erhålla? 33. Hvilket slags sele år för arbetshåsten den åndamålsenligaste, bringsele (brösta) eller bogsele (lokor, kollar)? 34. Äro de egenskaper, som erfordras hos en för krigsbruk enlig håstras, så olika med dem, som fordras hos goda landtbrukshästar, att kronans stuterier, hvilka hufvudsakligen låra afse det förra åndamälet, icke på samma gäng kunna befråmja det sednare? 35. Huru skall, utan afseende på kronans stuterier, håstafveln i och för landtbrukets behof kunna förbåttras, och hafva de föreningar, som i sådant åndamål blifvit bildade, ånnu lemnat några resultater? 36. Är för dragoxen det hos oss vanligast begagnade oket, med sina s. k. kallade horntömmar, det åndamälsenligaste och det minst pinsamma instrument vid krafternas anvåndning till dragning? 37. Hvikket år det ösliga såttet att beråkna afkastningen af mjölk-kor, och hurudan år i allmånhet deras utfordring? 38. Äro oljekakor ett sundt foder för mjölkkor, och hvad bör man tro om de menliga 2 —— ——— —