Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 maj 1850, sida 1

om ställningar och förhållanden i Paris låses i N:o 34 af Snållposten en i flera hånseenden interessant korrespondentartikel af den 17:de sistl. April. Vi göra ur densamma följande utdrag: -Då jag för ett år sedan hit ankom, var regeringen orörlig, demokratien rörlig; regeringen konservativ, demokratien insurrektionel. I dag åro rollerna ombytta: Folket år lugnt. Det har blifvit konservativt, emedan det framför allt vill bevara republiken. Det år månt om ordningen som om en skatts, enligt en arbetares eget uttryck. Når det retas, tiger det; når det uppmanas, drager det sig tillbaka och nöjer sig med att öfva sig i handterandet af sitt nya vapen, den allmänna rösträtten. Men under det att freden stadgar sig dernere, bryter stormen låst deruppe. I samma mån republiken slår rötter på det ena hållet, år man på det andra bemödad att upprycka den. På folkets lugn svarar regeringen med allarm; den predikar panisk förskråckelse hvar dag i alla sina organer och uttömmer sina krafter i en förtviflad agitation-. — — Modlåshet har bemåktigat sig regeringen under laddningen af de vapen, hvilka så ofta sprungit sånder i Frankrike och slagit dem i ansigtet, som gjort bruk af desamma. Den ser att små dammar icke bjelpa emot Februariöfversvämningen, som kastat Frankrike på ett stormupprördt haf, hvars vind och vågor ej åro till att kufva, utan till att taga med i beräkningen vid skeppets styrande. — — En betydelsefull symptom har man varseblifvit i Thiers plötsliga omvåndelse till republikanismen. Högerns förnämste rådgifvare har ganska såkert ej utan en tvingande anledning beslutat sig till att taga ett så vigtigt steg. Thiers år och har i alla tider varit en beråknande menniska, utan öfvertygelse. Om han, monarkisten par exellence, slutit sig till republiken, så har det ej skett derföre, att han år öfvertygad om dess förträfflighet, utan om dess nådråndighet. Och Thiers har, såsom hvar man vet, en fin