Ixarjehanda. Cumming, den store jägaren i Sydafrika. Cumming år son af en skottsk baronet. Hans jagtlust kom honom att försumma allt annat, så att han redan i sin tidiga ungdom kom i förlågenhet och måste lemna sin fosterjord. Han begaf sig till Indien, der han uppehåll sig en tid, men återvånde sedan till sin hembygd. Han lemnade denna ånnu en gång, når hans vånner skaffade honom en plats såsom löjtnant vid ett regemente ridande jågare, som var förlagdt till Cap. Men den militåriska subordinationens tvängtröja mätte icke hafva behagat den jagtlystne löjtnanten; ty då man kort efter hans intråde vid regementet nekade honom permission till en jagtutflygt i det inre af landet, begaf han sig åstad utan tillåtelse, och når han, efter ett halft års förlopp, återkom, var han som han kunnat vånta, utstruken ur armåns rulla. Det lif han valt, dfverensståmde dock mera med hans smak och vanor, ån det tråttsamma enahanda på paraden och exercisplatsen; i flera år har han nu lefvat af sitt gevår och efter ett års. förlopp, under hvilket han varit inne i landet, återvånder han till kolonien med stora håstlass elfenben, skinn och strutsfjedrar, artiklar, som årligen inbringa honom några hundra Pund. Enligt några beråttelser år han på sina tåg ofta klådd som de infödde, likasom han ifrigt följer deras vanor och bruk, och fårdas alldeles på KassermanEr. Då han vistas i kolonien, går han stundom klådd på det mest sållsamma sått och öfverraskar innebyggarne i Grahamstown med drågter från medeltiden eller Carl I:stes dagar. Då jag några dagar efter min ankomst till Grahamstown, promenerade under de unga vackra ekar, som åro planterade på båda sidor af den breda hufvudgatan, såg jag en athletisk ung man, hvars besynnerliga drågt fåstade min uppmårksamhet. Jag hade förestållt mig lejondådaren som en svarthärig solbrånd menniska, något å la Salvator Rosas röfvare med tordönsröst och en vildes sått att vara, med ett ord en rigtig Morok; men i stållet fick jag se alldeles motsatsen. Framför mig stod en ung man af ådelt utseende; han kunde vara omkring 26 år gammal och var sina fulla 6 fot hög, och, ehuru byggd som en Herkules, var hans vext vacker och proportionerlig, hans hufvud fint bildadt och prydt med ljusgula, silkeslena lockar, som oordnade svallade ned omkring ett ansigte af utmårkt skönhet, men med nåstan qvinliga drag; hans milda blå ögon strålade af godmodighet och hans röst var Jen och liknade nåstan en qvinnas. Han hörde mig leende och sade med sin lena intagande ståmma Ni har vål hårt, att jag blifvit en fullkomlig eremit, men jeg anser mig hafva rått att sjelf vålja mitt lefnadsyrke, det må vara hvilket som helst, når jag icke förnärmar någon. På samma gång jag öfverlemnar mig åt det afventyrliga vandringslif, hvari jag finner mitt nöje, förvårfvar jas mig mitt anständiga lisuppehålle, som såtter mig i ständ att följa mina böjelser. Mina vagnar åro lastade med elefanttånder, skinn, strutssjedrar och andra artiklar; de inbringa mig omkrirg tusen Pund, vinsten af Excursions i Southern Africa by E. Napier.