Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 april 1850, sida 2

gammal betjent gjorde sin sak förträffligt; men mill M. var något matt. Den tåcka operetten Alphyddan återses alltid med nöje; den idylliska. lekande musiken smeker örat om den ock ej tillfredsståller den klassiska tonkonstens vånner. Hr Berglund såsom Daniel gjorde sin sak bra, men han var måhånda för tillfållet något angripen af heshet; dfvergången från brösttonen till salsett skedde med mårkbar svårighet. Hr G. Sandström som Max fyllde båttre sitt parti; i hans röst ligger mera timbre och han bemådade sig att lågga uttryck i sin sång. Förvånande var den klarhet och såkerhet, hvilka mamsell Magito som Betly utvecklade så vål i fortesom pianooch bortamentosatser. Duetten vid den tillårnade skiljsmåssan från Daniel var derpå ett bevis. Det måtte för henne, som redan sett sina skönaste dagar, vara ljuft att så kunna hånrycka en publik, som aldrig skall glömma de njutningar, hon genom sin sång skånkt densamma. Chörerna gingo, oaktadt ståmmorna voro fåtaligt besatte, ganska bra. I morgon på mamsell Lindqvists recett gifves Marketenterskorna, komedi i 3 akter, och Assignationerna, lustspel i 3 upptåg.