Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 april 1850, sida 2

— Kanske att några förmånliga affårer kunna uppgöras vid FPastingen i Christinehamn, hvilken nu snart stundar. Har du hört att pappa i år reser sjelf dit?— Nej, det har jag icke, svarade Beata, förvånad. Det bevisar imellertid att pappas lynne år bättre, ån det på långe varit; men det blir vål sommar igen, och då återkommer vål den gamla oron, tillade hon med en suck. — -Mins du den sista 18 Juli? erinrade Svenborg, O, det var en förfårlig dag, och en försårlig natt. — Ja, jag minnes den visst, genmälte Beata med Stark tonvigt. -Ack, den som kunde vara rått undergifven, sådan som tant Wendela år. Jag var så ofta hos henne, medan du var borta.— -lag tånkte, att både du och ni alla voro så upptagna med Williamson, att ni icke hade tid med några besök.,— Åhy jo, innan han sjuknade, svarade hon rodnande, -och äfven sedan han tillfrisknade.— Någonting faller mig in, yttrade skåmtande Svenborg. Du blir brud förrån jag.— Wå blir vål dden min brudgumme,menade Beata.