Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 april 1850, sida 1

Några dagar hade äter ilat undan. Den till lif och helsa återkommande sjuklingen hade ånnu ej lemnat sin bådd; men fullkomligt redig och feberfri, kunde han nu samla sina tankar och egdeåfven styrka att klåda dem i ord. Beata undvek nu mera sjukrummet; hon visade en skygghet, en fruktan att nalkas det, för hvilken hon hvarken kunde eller ville gåra sig reda; men alla hennes tankar vore der, och det var henne en njutning att frånvarande bereda honom alla de små omsorger, som en varm kånsla så vål förstår att uppfinna. En dag, då Williamson var ensam med Waldenau sade han: -Det har varit en un