Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 april 1850, sida 2

Svedenborgs tankar om republiken. I tidningen Tiden har man under slutet af Mars månad sett en serie artiklar med rubrik: -Nya skrifter af och om Sredenborg, deruti flere underråttelser meddelas om dennes åldre arbeten, och i synnerhet uppgifter ur hans Itinerarium, hvaraf dock endast de hos Wilkinson befintliga utdragen varit för artikelförfattaren tillgångliga. Man tråffar hår om den mårkvårdige mannen många karaktelistiska drag, hvilka, efter allt hvad man kan sinna, af Tidsred. alldeles icke anföras i nedsåttande och håcklande mening, utan snarare tvertom. I n:o 25 talas om året 1736, då Svedenborg reste utomlands -på tre eller fyra år för att skrifva och utgifva ett visst verk, såsom det heter i hans Itinerarium (resejournal); men hvilket arbete hår menas, såges ej. Om hans resa heter det nu: Samma friska forskningsbegåäÄr, samma brinnande kårlek till kunskap, samma universella sympathi förete sig i hans journal öfver denna resa, som i den föregående; och Wilkinson beklagar djupt, att en del af detta interessanta verk gått förloradt. Han reste genom Danmark, Hannover och Holland och kom till Rotterdam under marknaden, hvarvid han begagnar det lågliga tillfållet att beundra folknöjena, qvacksalvarne, skådespelen och hvad som var att se.Derypå meddelas utdrag ur Svedenborgs resejournal, innefattande hans tankar om den tidens hollåndare i allmånhet, och deras då existerande republikanska samhållsförfattning i synnerhet. Svedenborg såger: -Här i Rotterdam har det kommit får mig att undersöka, hvarföre Gud har vålsignat ett så barbariskt och groft (2) folk som det hollåndska med en så bördig och rik jord; hvarföre han under så lång tid sörskonat det för alla olyckor; hvarföre han har i handeln upphöjt det öfver alla folk och gjort dess provinser till marknad och nederlag för Europas och hela verldens rikdom. Vid begrundningen håraf synes första och hufvudsakliga orsaken till dessa omständigheter vara, att Holland år en republik, hvilken styrelseform mera behagar Gud ån en absolut monarki; såsom yi kunna se af Roms historia. I en republik år ingen hyllning eller dyrkan egnad åt någon menniska, utan den högste och lågste anse sig sjelfva lika kungar och kejsare; såsom man kan se af den karakteristiska hållningen hos hvarje man i Holland. Den ende de dyrka år Gud. Och då Gud år ensam dyrkad, och icke menniskor tillbedda i stållet får och bredvid honom, år en sådan dyrkan honom mest angenåm. För ösrigt herrskar i Holland den största frihet. Inga åro slafvar, utan alla åro som herrar och måstare under den högste Gudens styrelse; och följden år, att de hvarken genom falsk blygsel eller fruktan nedsälla menniskans egenskaper, utan alltid berara en stark och sund själ i en sund kropp, och med en fri anda och upprått hållning anförtro I sig sjelfva och sin egendom till Gud, som ensam borde styra allt. Det år icke så i absoluta monarkier, der menniskorna uppfostras till ! EE