Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1850, sida 1

Hvad kan det vara? (Svenskt original af en Wermlåndska.) (Forts. från N:o 81.) — -Mycket år det visst icke, motsade Wendela lisligt: men att något låtta deras bördor, som hafva mindre, ån jag, år den enda njutning, jag i lifvet eger. Thors intråde afbröt samtalet. — Nu, Thor, år jag hår, för att såga dig farvål. Jag vill ej göra det i morgon, i allas åsyn, utan når du kommer, för att taga afsked af dina anhöriga, då år jag osynlig.— -Dpet år ett ganska stort offer, som vi göra åt Williamsons lugn; det kan jag ej neka till, sade han, icke utan bitterhet. — -Följ med oss, Thor.— Huru skall jag kunna resa från alla mina sjuka?— -om Edmund ej stannat på Dahlsland, återtog Svenborg, hade ingen förmått mig att resa med.— Huru långe tror du vål, att han blir der 2. I — -Du fruktar honom? frågade hon oroigt.