Utrikes nyheter. FRANKRIKE. Larochejaquelins bekanta förslag att låta nationen afgöra om den vill hafva republik eller monarki faller icke hans eget parti, legitimisterne, sårdeles i smaken. Dels finna de det oklokt, dels republikanskt, enår redan det att underkasta monarkien en omröstning år att sörsalska dess ursprungliga karakter och göra det som år sanktioneradt genom traditionen, beroende af en generations vilja. I ett af legitimisterne hållet möte, hafva de också enhålligt, på tvenne undantag når, anslutit sig till Berryers mening, att legitimitetsprincipen icke kan underkastas en oviss omröstning. UDtaf de legitimistiska bladen uttalar sig blott ,Gazette de France till fördel för förslaget, och af andra blad -Patrie-. De konservativa bladen meddela saken med några få reflexioner. Oppositionsbladen draga af förslaget slutsatser till förmån för republiken. Blott Proudhons tidning -la Voix du Peupleår förtörnad på venstra sidan, emedan den röstade för, att förslaget skulle låggas ad acta, då den bordt begagna tillfållet för att tvinga majoriteten att aflågga sin trosbekånnelse, som den hittills fegt dolt. Lamartine har i sin månadsskrift, Conseiller du Peuple, med vanlig talang och våltalighet behandlat denna sak. Han visar att förslaget leder raka vågen till anarki och inbördes krig. På slutet anmårker han, att en sådan proposition 1790 skulle fört sin upphofsman i fångelset, 1793 på schavotten, 1810 på Grenelleslåtten för att ysiljeras, 1815 inför då existerande undanlagsdomstolar, 1840 inför pårskammaren, melan 1850 republiken, fritt och högsinnadt. uan vrede ähör, utan skandal öfverväger densamma och inskrånker sig att låta proponenen — besinna sig. Den ådle skalden såger sig cunna hoppas det båsta af en republik, som åter Frankrike göra sådana framsteg i menlskoförstånd, mensklighet och sedlighet. Den i nederrhenska departementet och i Pais valda social-demokraten Vidal har, -i följd