Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 april 1850, sida 1

gavarande tid ingångna poster svenskt silfvermynt, vi skulle kunna ådagalågga, att beloppet varit ej obetydligt större, ån det nyssnåmnda. Har den ifrågavarande skillnaden blifvit genom utvexling fylld, hvilket det år full anledning att antaga, så befinnes det, att beloppet af det mynt. och af de myntrepresentativer, som företrådesvis förekomma uti den mindre trafiken, ej, oaktadt den betydliga silfverexporten, kunnat blifva minskadt, samt att sålunda det år och har varit blott den större rörelsen, som egentligen derigenom förlorat omsåttningsmedel. Förhållandet vid de nåmnde tiderna med den högsta sedelvalören visar detta tydligen. Sålunda fanns det af 500 rdr bkosedlar ett sammanråknadt belopp utelöpande den 31:ste Dec. 1347 af . bko rdr 6,816,500, 1848 . 5,381,500, 1849 . 1465352, 000. Under det att sedelstocken i sin helhet, eller alla sedelvalörerna sammantagna, blifvit, såsom redan visats, under de ifrågavarande tvenne åren genom ofördelaktiga handelskonjunkturer minskad med ungefår 21 26, har summan för den högsta sedelvalåren minskats med något mer, ån 36 4, eller betydligt mer, ån efter medelproportionen. Summan af folkets, eller den dagliga förbrukningens, mynt och myntrepresentativer har deremot, under samma tid; ej blifvit minskad i någon mårkbarare mån, eller ock med blott några få procent. Detta bevisar rigtigheten af det påstående, vi vid flera tillfållen gjort neml.: att den normala dagliga eller mindre rörelsen i Sverige fordrar, för att fritt kunna försiggå, ett omsåttningsmedel af mindre valörer, ån specien, uti mynt eller i blandadt mynt och sedlar, . uppgående till omkring rdr bko 9,000,000. (Forts.)