Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 mars 1850, sida 2

Vid sitt öppna kammarsönster stod Thor Waldenau och säg ned åt kyrkogården, der många af hans kåra döda hvilade. Den rynkade pannan och den mörka blicken uttryckte tydligt det oroliga svall af kånslor, som i denna stund rörde sig inom hans bröst. Nu hördes en knackning på hans dörr; han Öppnade och förvånad utropade han: Fru Kron!, tillåggande: Någon oförmodad anledning måste vara till detta sållsamma besök. Trefjerdedels år har jag bott på Åsen och först i dag år det som jag ser dess egarinna tråda inom min dörr.— -poktorn misstar sig Ä