Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 mars 1850, sida 2

nast, att någon af det devuerade norrska embetsmannapartiets utliggare, hvilkas uppdrag år att föra svenska alimänheten bakom ljuset i fråga om brödrarikets angelågenheter, varit framme och påtrugat Bore sin tjenst. Denna vår förmodan var rigtig: -Norrska Morgenbladet upplyser att korrespondensen hårflyter från sjelfva den byråkratiska partiorganens byrå, i en artikel, ur hvilken vi meddela följande: Tidningen Bore har ofta sjelf förklarat, att dess journalistiska verksamhet går ut på att försvara de liberala reformernas sak. Den har också innehållit åtskilliga uppsatser, som åtminstone röjt en berömvård sträfvan att verka för en liberalare och förnuftigare samfundsordning i brådrariket, samt emellanåt dragit i hårnad mot regeringen och embetsaristrokatien. En gång meddelade Bore sålunda en afhandling om de svenska universitetsförhållandena, hvilken innehåll mycket sanning och bevisade nödvändigheten af att göra universiteten till anstalter får folkoch ej för embetsmanna-bildningen. Oaktadt alla dessa goda egenskaper har dock Bore — förmodligen på grund af den i Sverige rådande obekantskapen med norska förhållanden — kommit att ingå en intim vånskap med den norska byråkratiens och embetsmanna-aristokratiens organ, Christiania-posten, hvilken, såsom bekant, redigeras af tre ultrakonservativa embetsmån. Denna rörande förbindelse knöts tidigt. Möjligen har en eller annan inbillat Bores redaktion, som yttrar elt prisvårdt interesse för att låra kånna norska förhållanden, att Christiania-posten var det båst redigerade norska blad, likasom man under Den Constitutionelles sista dagar inbillade Fådrelandet, att -Den Constitutionelle— höglosflig i åminnelse — var den -båst redigerade tidninge hår i Norrige. Bore omsamnade då Christiania-posten, och denna sednare, i sin beklagliga brist på norska vånner, var nåra att med sina kärleksbetygelser qvåfva sin svenske vån. hore visade dock en gång -Morgenbladetden oförtjenta åran att såga det några artigheter efter Christianiapostens mönster. Allt detta hindrar emellertid icke å ena sidan Bore att vara en human och liberal tidning, når den skrifver öfver svenska förhållanden och å andra sidan Christiania-posten att vara en illiberal och byråkratisk konservativ, når det år fråga om den fria pressen i alla lånder. — Fostbrådralaget mellan dessa båda blad, så rårande midt i sin onaturlighet, har nu alstrat den sköna frukt, att Bore i siit sednaste nummer blifvit riktad med en korrespondent hår i Christiania, hvilken i full rustning framstigit rakt ur Christiania-postens litteråra och politiska skattkammare. Vi hafva af -Fädrelandet,som så ofta lupit med limstången hvad betråffar stållningen i Norrige, lårt inse af hvilket slag de korrespondensartiklar åro, med hvilka de norska byråkratiska orgarnernas utliggare uppvakta. Den stora norrska allmånheten skrattar, under det den utlåndska publiken låser dessa artiklar med hopknåppta hånder, utan att blifva det ringaste klokare. Korrespon densen i Bore år tillochmed införd på norska, så att det år obegripligt, hvarför icke Bore hellre anmodar sin publik låsa Christianiaposten in originali, eller också helt enkelt aftrycker uppsatser af dess politiska -stocksisk,. i stället för att få den afskrifven af en korrespondent i Christiania.Efter dessa förutgående reflexioner går -Morgenbladetin i enskildheterna af nåmnde korrespondens och lågger tydligt i dagen deas underhaltighet och öppna afsigt att missleda svenska allmänheten om ställningen i Norige.