antingen år han oduglig eller förrådisk, mähånda beggedera. Denna sången år åfven bourgeoisien indragen i den allmänna strömmen af ovilja. Majoritetens beteende att i det ögonblick, då despoterna rusta och systerrepubliken Schweiz år hotad, skjuta åt sidan Mauguins interpellationer, har gjort ett i högsta grad obehagligt intryck, som redan vid flera tillfållen låtit sig förnimma. I en valförsamling, som den ? 27 föranstaltades af handlande och handtverkare, emottogs Bergpartiets manifest på ett sått, som inga ord förmå skildra. Vid den frågan: Inför Gud och menniskor, gillen J Roms bombardering och det ett fritt folk påtrugade åfvevldetåreste sig hela församlingen, 6 å 7000 personer, och ett dundrande enhålligt nej blef svaret, hvarpå följde ett trefaldigt: Lefve republiken, lefve Berget! Ett betydligt antal fruntimmer var tillstådes och tog liflig andel i alla nationella opinionsyttringar. Constitutionelskrifver, att Österrike låter den ifver Schweiz visat att utvisa de flyktingar, som kunde ingifva farhågor för grannstaternas lugn, råttvisa vederfaras. Den egentliga stridsfrågan år således så godt som låst. Men Preussen framkommer med sina gamla anspråk på Neufchatel och hotar att bringa en ny förveckling å bane. Frankrike år beslutet att skydda, Schweiz sjelfståndighet och har fördenskull förstårkt sina garnisoner i östra departementerne. — Deremot låser man i Monitören för samma dag, att regeringen erhållit depescher från Ryssland, Österrike och Preussen, hvilka beråttiga till den försåkran, att Europas fred aldrig varit tryggare. Underråttelsen om franska, preussiska och dsterrikiska truppers inmarsch i Schweiz år följaktligen uppdiktad. — Det var bladet Estaselte, som, dock blott som ett rykte, meddelade den på telegrafvåg till tyska bladen öfvergångna notisen att franska regeringen skickat en not till Wien och Berlin med den förklaring, att, i fall preussiska eller dsterrikiska trupper öfverskrede schweiziska grånsen, franska trupper genast skulle besåtta Genf och Lausanne. — Bladet Napoleons manifest i schweiziska frågan omnåmndes i gårdagsnumret af denna tidning. Till tyska grånsen afgå ståndigt nya trupper. Styrkan af den arme, som skall sammandragas derstådes, uppgifves till 50,000 man. I en halfofficiel organ heter det, att Ryssland i grekiska frågan helt och hållet ansluter sig till Frankrike. Assemblåe nationale talar i förblommerade uttryck om ett hemligt, militåriskt organiseradt Bonapartistiskt sållskap. 7 infanteriregementer hafva efterhand hemkommit af romerska ockupationsarmen, som nu på det lidgsta råknar en styrka af 15,000 man. En komitå har blifvit nedsatt för att revidera hela marinens strafllag, både för så vidt den rör krigsoch handelsflottan. 2 ———