Riddarkorset. — Der stod vid Kolding en lustig dans, En dans mellan kulorne och svården; Der slocknade månget ögas glans, Då dansk och tysk der hröto en lans rör allt hvad som kårt år i verlden. Fördömme dig bly! du nåsvisa ting, Som flög i min venstra sida. Du hvåsande snok, ditt lömska sting Mig fållde ur vapendansens ring — Skall hår jag mitt slut förbidalDock ån har jag kraft i kåft och tand Att bita utaf patronen, Och ån det spritter uti min hand Att betala för gamla Koldings brand Den förrådiske röfvarpultronen.