— -Tig! röt han. — Jag skall tiga. Godnatt!Följande morgonen inföll ärets andra bönedag. Bergsrädet Wejlands hade sin kyrkvåg förbi Edshammar, och klockan 9 stod han i sin svågers arbetsrum. -Här har mycket underligt håndt på en tid.utropade han; men nu tiger jag intet längre — jag vill veta hvad Williamson har att. köpa egendom för.— -Så-å. du kånner det redan. Hår måtte vara inråttad en snållpost inom församlingen; men upprigtigt sagdt, anser jag mig ej skyldig att besvara din fråga.— -Men då får den redbare patron Wejland ursåkta, att andra personer deremot anse sig föranlåtna att göra slutsatser, som kanske gå brors heder temligen nåra, yttrade bergsrådet med ovanlig hetta. — Alltför gerna för mig, svarade brukspatron kallt. -Jag ämnar ej lågga tu strå i kors för att vederlågga dem.— Men har du ingen fruktan för Anglin? sade han lugnare. — Hvarföre skulle jag frukta honom?