ken utrikesministern gaf ett litet upplysande svar, dels om några prefekters godtyckliga mått och steg i anledning af valen, hvilka tilltag ogillades af ministeren under förutsåttning af att de voro rigtigt refererade. I mötet den 27 begårde Mauguin tillstånd att interpellera ministeren om orsakerne till de utomordentliga rustningar, som föregå, om regeringen vidtagit nådvåndiga försigtighetsmått för grånsornas försvar emot hvarje krånkning, samt om finansministern skulle vara i stånd att bestrida de utgifter, som omståndigheterne kunde medföra? I sitt anförande ordade han mycket om engelsk -grekiska frågan. Enligt hans förmenande, som hår vid lag torde vara mycket rigtigt, måste Englands förfarande emot Grekland nådvåndigt hafva en djup, ganska vigtig grund. England ville nu, trodde hr Mauguin, försvaga Grekland, som i håndelse af krig kunde oroa turkiska grånserna, lemna Ryssland matroser och hota engelska handeln i medelhafvet. Utrikesministern la Hitte svarade, att han skulle göra allt hvad han kunde för att upplysa församlingen om dessa vigtiga frågor. Hvad Grekland angick, hade församlingen i ett föregående möte erkånt, att en debatt om detta lands förhållanden i nuvarande ögonblick skulle vara olåmpligt. Hr Gros har nu rest till Grekland får att öfverlågga med grekiska utrikesministern Londos och amiral Parker om medlen för tillvågabringandet af denna frågas Jösning. Resultatet håraf kunde ministern ännu icke kånna. För det sall, att Frankrikes bemedling icke blefve antagen, öfverensstämma de herr Gros tilldelade instruktioner med dem, som gåfvos vid bemedlingen i Neapel och Mexiko. Då presidenten frågade hvilken dag ministeren ville besvara interpellationerne, menade Lahitte, att församlingen skulle inse, att under den stållning, hvari Europeiska politiken för nårvarande befinner sig, hvarje diskussion vore olåmplig. Han hoppades att innan kort kunna bevisa, att de rustningar, hvarom hr Mauguin talat, icke inneburo något oroande för Frankrike. (Knot.) Fördenskull bad han, att församlingen måtte uppskjuta interpellationernes besvarande en månad. Vid skedd omröstning beviljades det begårda uppskofvet. Det år en skandal! — Det år förråderi! — Man vili afvakta kosackerne! utropade Berget i utbrottet af sin harm. I samma möte beviljade nationalförsamlingen det begårda anslaget af 522,019 Fr. för betalningen af råntorna å grekiska statsskulden. Finansutskottet har desinitift beståmt inkomstbudgeten för 1850. Finansministern har meddelat utskottet de upplysningar det åskat och förklarat, att han icke tånkte göra något nytt statslån, utan hoppades att tillvågabringa balansen genom de hjelpkållor, som stå till hans förfogande. Utskottet har anslagit den sannolika statsbristen till 20 mill. och föreslår att betåcka densamma genom brefportots förhöjning från 20 till 25 cent. S2 —— —