Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1850, sida 2

Sjömannasällskapets sekreterare. Utrikes nyheter. DANMARK. Riksdagen. Det förtroende-votumministeren begårt af riksdagen har redan erhållits i folkthinget, hvilket med nåstan enhållig majoritet beviljat ministeren det begårda bemyndigandet att upptaga ett nytt statslån. I mötet den 4 beslöts, med 717 röster emot 2 (Grundtvig och Sörensen), att ett denna sak rörande lagutkast skulle påföljande dagen (i tisdags) företagas till 3:dje behandlingen— Lagutkastet om harskornets egalisation — en slags skattejemkning — har framkallat en lislig debatt, som gått igenom slera möten. Man har svårt för att blifva ense om den ersåttning som skall gifvas innehafvarne af privilegieradt hartkorn. Danska tidningarne innehålla en mångd ur engelska och tyska tidningar reproducerade dokumenter, uppsatser och korrespondensartiklar rörande fredsunderhandlingarne. Det enda man med visshet deraf kan inhemta, år att lord Palmerston år ifrigt bemödad att tillvågabringa en förlångning af vapenhvilan och, för vinnandet af detta syfte, våndt sig till tillsvidare-regeringen i Frankfurt och derjemte till de danska befullmåktigade och preussiska regeringen i Berlin genom de engelska såndebuden på begge ställena. För öfrigt meddelas deri bland annat, att första propositionen om vapenhvilans förlångning, hvilken förkastades af Danmark, skall hafva utgått från Sir Thomas Cartwright, engelska såndebudet uti Stockholm, och den svenska regeringen; hvaraf det förklaras, att danska ministern för en 14 dagar sedan kunde offentligen neka att några underhandlingar voro i gång med engelska kabinettet om vapenhvilans förlångning, under det lord Palmerston i underhuset afgaf en förklaring af motsatt syfte. Generalmajorerne Quaade, chef för ingeniörkorpsen, och Hagen, s. d. kommendant i Köpenhamn hafva afgått med dåden. Wegeners skrift om hertigen af Augustenburg har från tyska sidan framkallat en motskrift, som våntas snart skola utkomma. Den har till författare professor Droysen och advokat Samver, och det heter om densamma från Kiel i -Hamb. Nachr.-, att den icke allenast skall stålla det Augustenburgska husets förhållande sedan detta århundradets begynnelse, utan åfven hela den danska hofpolitiken från samma tid i ett rigtigt ljus.Slesvigholsteinska organerne hafva mycket skrikit öner indrisningen af skatterestantierna i Apenrade. Det har föregifvits, att de tyskt sinnade borgarnes antal, med hånseende till skattebeloppet, utgör 3, och råknadt efter besittningen af fast egendom, 3å i förhållande till de danske borgarne. Men nu upplyser Freia, att utmåtning blott egt rum hos 57 personer och att hela restantiesumman, som skulle utmåtas, endast belöper sig till 176 rdr kur. FRANKRIKE. Nationalförsamlingen har i mötet d. 25 antagit art. 65—81 af undervisningslagen. Ett amendement af Jules Leroux, att hvarje medborgare, som icke förlorat sina medborgerliga råttigheter, skulle kunna undervisa och hålla offentliga föredrag, förkastades. I mötet d. 26 slutades andra behandlingen af undervisningslagen och beslöts att dess tredje behandling skulle börja d. 4 Mars. De i de begge mötena d. 25 och 25 antagna artiklar i undervisningslagen, röra det lärda skolväsendet eller den högre elementarundervisningen. Några andra våsendtliga föråndringar har ej blifvit gjorda i de bestående inråttningarne, ån att det år de andlige af de olika trosbekånnelserna tillåtet att, utan att underkasta sig de vanlige profven, meddela högre undervisning åt högst 4 disciplar; och att i hvarje departement biskopen har fått rått att inråtta och leda en lård undervisningsanstalt under statens tillsyn, men utan att sjelf behösya hafva förvårfvat sig de hos andra lårare nödige qvalifikationer. Alla försök af de radikale att få det i lag förbjudet för jesuiterne att befatta sig med undervisning strandade emot den konservativa majoritetens oefterrått