Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 mars 1850, sida 2

Vi hafva i dag, bekommit utlåndsk post med tidningar från Köpenhamn till d. 4, Berlin och Hamburg till d. 2 dennes, Paris till d. 28 Febr. samt London till d. 26 Febr. TYSKLAND. Förvaltningsrådet har enståmmigt beslutat, att icke gå in på de af preussiska regeringen föreslagna åndringar i den tyska författningen, utan oföråndrad förelägga den för riksdagen i Erfurt, som sammanträder d. 20 dennes. Hanover har imellertid plötsligen uttrådt ur trekonungaförbundet ochi samma steg våntas från Saxens sida. Preussiska regeringen har, med anledning af det förstnåmnda rikets något ovåntade uttrådande sändt hr Biilow till Hanover: nåstan liktidigt har hanoveranska premierministern inträffat i Wien, der alla rånker smidas till Lysklands äterbringande på den gamla foten före Mars 1848. Sakerna se mycket förvecklade ut, och den österrikiska politiken synes vinna allt mera och mera inflytande på den preussiskas bekostnad. Bayern, som vill spela en egen roll men troligtvis går i Ryskt. österrikiska politikens ledband, synes samla en stor truppstyrka. 1 Kurhessen hafva stånderna enhdlligt, på en enda röst når, förklarat, att de nya ministrarne, Haynau, Hassenfplug och konserter, icke besitta landets förtroende. ÖSTERRIKE hotar Schweiz; det beråttas med fulla anspråk på tillförlitlighet, att en österrikisk korps står i grannskapet af Como, beredd att infalla i kanton Tessin. Det lår vara fråga om att ryska trupper skola besåtta Siclgnburgen, -på det att Österrike må få fria hånder i Italien och kunna hålla Preussen stången.De citerade orden skola vara yttrade af ryska generalen Liiders, som kommenderar i Donaufurstendömena. FRANKRIKE. Ehuru ställningen i Europa för nårvarande år ganska betånklig, har dock nationalförsamlingen tillbakavisat interpellationer af hr Mauguin rörande de tre Östra stormakternas rustningar och Frankrikes förhållande till dessa makter. Andra behandlingen af undervisningslagen år nu afslutad. Med 436 röster emot 205 beslutades att den skulle antagas till 3:dje behandlingen, hvilken år beramad att börja d. 4 Mars. I flera tyska tidningar finnes en telegrafnotis från Paris af d. 28 Febr., enligt hvilken franska regeringen skickat depescher till Berlin och Wien med hotelse att genast besåtta Genf och Lausanne, i fall Österrike och Preussen intervenera i Schweiz. Denna notis torde imellertid allt fordra bekråftelse, och år den verkligen grundad, så kunde det lått hånda, att franska kabinettets not i alla fall endast vore ett förstucket spel, på förhand uppgjordt emellan reaktionårerne i östra och vestra Europa. Medan Österrike besåtter en del af det södra Schweiz och Preussen en del af det norra och Neuenburg, ockupera franska trupper de vestra kantonerna, deribland Genf, hvars demokratiska styrelse år så förhatlig för de konservativa majoriteten i nationalsörsamlingen. Franska styrelsen vågar dock icke till den grad trotsa allmånna opinionen, att den tager detta steg i öppet sörbund med de östra makterna, utan låtsar sig vilja taga parti af Schweiz, medan den i verkligheten handlar i samband med despoterna, hvilkas vånskap och beskydd Louis Bonaparte så ifrigt efterstråfvar. GREKLAND. Den i går meddelade notisen, att tvångsåtgårderna blifvit upphåfda, befinnes vara ogrundad. Vid de sednaste underråttelsernas asgång stod allt ånnu på samma sot. 7 gesandter sör utlåndska makter hade d. 16 Febr. öfverlemnat hr Wyse en gemensam not, hvari protesteras emot uppbringandet af fartyg, som icke kommo från och icke skulle gå till grekiska hamnar samt sådana fartyg, som voro assurerade i andra ån grekiska hamnar. Inrikes nyheter