som röra solkskolevåsendet. Art. 21 beståmmer dess omfång: undervisning i sedelåra och religion; låsning; skrifning; de första grunderna af franska språket; råkning och kunskap i det antagna systemet för mått, mål och vigt. Hvarest det anses för åndamålsenligt kan den utvidgas till arithmetiken, anvånd på praktiska operationer, begynnelsegrunderna af Frankrikes historia och geografi, kunskap i naturvetenskaperne och naturalhistorien, för så vidt de åro praktiskt anvåndbara; allmånnyttiga kunskaper i åkerbruk, industri och sundhetslåra, ritning och geometri, sång och gymnastik. Artik. 22 beståmmer, att elementarundervisningen gifves utan betalning till de barn, hvilkas föråldrar icke åro i stånd att betala skolasgiften. I de följande mötena den 20, 21 och 22 Febr., behandlades och antogos, nåstan utan undantag, från och med den 23:dje tillochmed den 64:de artikeln, jemte 18:de artikeln, hvars behandling förut blifvit uppskjuten. De våsendtligaste beståmmelserna i dessa artiklar åro följande: Hvarje fransman, som år 21 år gammal och icke blifvit strassad för oredlighet eller osedlighet, eller mistat sina medborgerliga råttigheter, kan vara solkskollårare i publika eller privata skolor, når han förvårfvat ett intyg om sin duglighet, eller varit hjelplårare, eller medlem i ett af staten erkåndt andligt samfund eller tagit kandidatexamen. Protest emot privata skollårares anställning göres af rektor för departementets akademi, antingen sjelfmant, eller på siskalens eller underprefektens begåran och afgöres efter lagens beståmmelser af det akademiska rädet, från hvilket intet vad eger rum. Skollärarne i kommunerne utnåmnas af municipalråderna efter en lista, som det akademiska rådet förelågger, eller, i håndelse kommunerne önska en andlig till lårare, efter förslag af söreståndarne för ett af de utaf staten erkånda religiösa brödraskap, hvilka befatta sig med undervisningen, eller af konsistorierna för de icke-katholska trosbekännelserna. Rektor för akademien kan tilldela folkskollärarne en tillråt. 2 o ö tavisning, suspendera dem för 6 månader med eller utan indragning af deras lön, eller afsåtla dem. Den afsatte låraren kan icke hålla någon privat skola i samma kommun. Det akademiska rådet kan frånkånna skollårarne all rått att undervisa, men desse ega då att vädja till högsta undervisningsrådet. De ynglingar som egna sig åt solkskollärarekallet åro befriade från krigstjenst, om de åtaga sig att 10 år sysselsåtta sig med folkundervisningen. I hvarje arrondissement skall vara en inspektör öfver folkskolorna, hvilken våljes af ministern efter förslag uppråttadt af akademiska rådet; arrondissemenisinspektörerne skola stå under två generalinspektörer. De som vilja, i vålgörande åndamål, undervisa gratis i de första grunderna, ega rått dertill utan att underkasta sig de allmånna beståmmelserna; dock måste de förse sig med ett bemyndigande af kantonal-delegerade, hvilket kan tagas tillbaka af akademiska rådet. Privata lårare kunna suspenderas och tillochmed afsåttas, på klagomål af rektorn eller öfverheten, ge: nom akademiska rådet, men, i fall af afsättning, kunna de vådja till högsta undervisningsrådet. Departementsnämnderna skola afgöra. om solkskollårareseminarierna skola bestå eler icke. Komiten hade ursprungligen förelagit dessa anstalters upphåfvande, men selan har hon omfattat den åsigten, att deparementsnåmnderne skola afgöra deras Öde. Jndervisningsministern fordrade, att departenentsnåmndernas afgårande skulle underkatas dess sanktion, och detta amendement yntes hafva opinionen för sig, då han plötsigen tog det tillbaka och komitbens förslag lef antaget. Undervisningsministern, som öranledt den sista oenigheten emellan regeingen och majoriteten, gjorde hårigenom ett —