Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1850, sida 2

grip du verket an i Herrans namn, och gör du det så går det vål.Knappast hade Jonas denna gången våndt ryggen till stadsportarna, förrån en liten kammarpiga inträdde. Här ar ett bud från Edshammar, beråttade hon, som medför ett bref till mamsell, och hon lemnade Svenborg brefvet. Det år från mamma, utropade Svenborg, och den renaste glådje lyste ur hennes ögon. Är någon sjuk?srågade oroligt bergsrådinnan, clter de skicka express hit?2— -Nej. gudskelof, svarade hon; -men vi långta efter hvarandra. I morgon bittida mäste Jag resa., Vi förbigå alla de jeremiader, som Svenborg fick höra; hon svarade vånligt och tacksamt på dem alla, och var i synnerhet innerligt belåten, att det var så sent på aftonen, att omöjligt något bud kunde hinna Jonas, så att hon innan afresan blef förskonad från ett återseende. Påföljande morgon innan det ånnu hunnit dagas, reste Svenborg, . åtföljd af en såker och pålitlig kusk. Hela vågen var skjuts bestålld, så att just som thetimman slog på Edsham