Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1850, sida 2

— — 2W— — ——— — ——— ————— ej nu förstår, att både jag och min hustru kunnat vara — ingaf jag honom ett hopp, som djupt smårtar mig; men både Svenborg och Williamson åro mig alltför dyrbara, för att jag skulle vilja bereda deras gemensamma olycka — och olycklig den man, som viges vid en flicka, hvars hjerta han ej eger. Nu till det egentliga, jag har att såga. Under alla förhållanden har jag fast beslutat, att till Williamson, på ett eller annat sått, och det ganska snart, lemna halfva Edshammars bruk, och den andra hålften kommer att utgöra mina båda döttrars arf. Att detta under någon laglig form sknlle verkstållas, förstår ni, så att det icke honom kan frånkånnas, och så långe jag lefver ha mina döttrar, om de gifta sig, intet annat att vånta, ån en hederlig utstyrsel. — Rmvad år meningen med detta meddelande, frågade Waldenau med hetta. -Iag har aldrig pegårt att så nägon del af herr brukspatronens ekonomiska angelågenheter, utan anhåller endast att få ett asgörande svar, huruvida herr brukspatron vill anförtro sin dotter åt den, som ålskar endast henne, icke hennes förmögenhet, och hvilken åfven år nog lycklig att hafva tillvunnit sig hennes kårlek!Forts.) mmm mm ROJO AAQAA--—