Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1850, sida 2

och olyckliga hvälfningar, om ej nägre få mån med krast och ihårdighet hastat fram, för att håmma följderna och bereda ordningens återstållande? Har Bore-nägonsin med uppmårksamhet följt oppositionspressens svärigheter och osåkerhet under Carl XIV:s 23 första regeringsår? Har Boregjort. sig reda för förföljelserna mot densamma; för åtalen, för indragningarne. Har han aktat uppå, huru regeringens våldsamheter funno bitråden inom icke blott embetsklassens stereotyper i tryckfrihetsjuryerna, utan hos landets förmögnare och såkallade bildade klasser, m. fl. Har hore, följt tillstållningarne att hindra de mera behjertade oppositionsorganernas spridning, hvarvid ofta höge embetsmän icke ansågo under sin vårdighet att bönfalla private om att ej prenumerera; — alla andra bemödanden att förtiga? Har han gjort sig en förestållning om, huru landsortspressen vid den tiden i allmånhet såg ut? Har han sett, huru imedlertid och i trots af allt detta, oppositionspressen framgått; huru den utbredt sig dfver hela landet; huru den efterhand utvidgat sitt innehåll till hvad ingen kunnat ana, och intet annat land i Norden hunnit; gjort det mångsidigt, samt med stora kostnader och uppoffringar sökt underlåtta allmånhetens behof af hastiga och sakrika underråttelser; huru den våckt ett större begår efter låsning och deltagande för verldshåndelserna; huru den trångt ned till vår redliga, våltånkande och kraftfulla allmoge, och vår synbarligt efter bildning trångtande sjelfståndiga arbetsklass i ståderna; huru den i en mångd frågor, der maktens eller enskilta interessen varit nåra att i den splittrade ståndsrepresentationen och de ånnu föga sjelfståndiga menighetsförsamlingarna besegra det allmånnas fördel, om ej alltid, dock ofta, lyckats att afböja försöken eller qväfva dem vid sjelfva planernas uppgörande? (Forts.) — NN —ä21