verpostdirektörsembetet, som gerna Synes vilja lägga alla möjliga hinder i vägen för tidningars fortkomst och spridande, förklarat den norrska posten för snällpost, och sålunda afskurit möjligheten att sända tidningar med densamma. Såvida icke någon snar ändring härutinnan står att vinna, skall red. söka vidtaga andra åtgärder för att fortskaffa tidningen till de resp. städerna. Då herr Deland i morgon för andra gången gifver Debutanten och hennes far, en pjes, hvaruti både herr Deland och hans dotter utmårka sig genom ett måsterligt spel, anse vi oss sårskildt hårom böra lemna underråttelse till tjenst för dem, som icke i tid varit betånkte på att skaffa sig biljetter. Herr Delands representationer på hårvarande theater synas alltmer och mer vinna publikens bifall. I går gåfvos 3 mindre komedier för godt hus, och till morgondagens spektakel lårer redan ett större antal biljetter vara betingadt. — Chefen för ett af de större handelshusen r hårstådes, H:r L. E. Magnus, som i dag fyller sitt 80:de år, har såsom prof på medborgares aktning å sin födelsedag fått emottaga uppvaktningar och lyckönskningar såvål af de sårskildta korpser, af hvilka han år hedersledamot, som af ett större antal privata personer bland de talrika yånner, han under sin länga lesnadsbana förvårfvat sig. — Sistlidne Fredags eftermiddag befunno sig några gossar under lek nere på isen i stora hamnkanalen, i nårheten af den s. k. Kåmpebryggan. Plötsligt brast den bråckliga isen under en af dem, en son af handlanden H:r C. von Bergen hår i staden, och han sjönk ned i det kalla djupet. Förskråckte öfver denna olyckshåndelse började de andra gossarne att ropa och skynda sig bort från det farliga stållet. Blott en enda af dem, grosshandlaren H:r J. Lemans son Henrik, en gosse mellan 10 och 11 års ålder, hade den själsnårvaron och rådigheten att bispringa sin lekkamrat. Oaktadt han sjelf sjönk ned i vattnet, fattade han den drunknande först i håret och sedan i klåderna samt bragte honom sålunda upp på den fasta isen, hvarefter han, som om ingenting hade passerat, begaf sig till skolan. Vi anse ett så vackert bevis på rådighet, kallblodighet och menniskokårlek hos ett barn böra komma till en mera allmån kånnedom, helst andra barn, under dylika omståndigheter, derigenom kunna uppmuntras att följa det gifna hedrande föredömet. För någon tid sedan intogs i denna tidning en replik af en norrsk sjökapten Jensen emot en härstådes bosatt kapten Wahlström. Vi anse oss böra upplysa, att kapten W. är ute på sjöresa och således för närvarande urständsatt att försvara sig. För någon tid sedan reproducerade vi efter tidningen Gengångaren en artikel om prinsen af Wasa. Denna artikel har sedermera gjort sin rund nåstan i alla landsortstidningar, och Handelstidningen har icke blott fått uppbåra försattareäran, utan åfven slångarne för den möjliga meningen med en uppsats just nu om Wasaåttlingen. Vi kunna icke taga åt oss någondera delen; men hafva emellertid likalitet som andra kunnat undvika den reslexion, att -Wasa? synes vara ett ord, hvilket ånnu i denna stund våcker lika mycken oro på samhållets höjder, som intresse och genklang uti dess dalar. Man har trott, att inga legitimister finnas i Sverige; men tånk om man bedragit sig? Och hvarföre skulle ej Sverige, likavål som Frankrike, kunna bestå sig ett legitimistparti? Af det redan i tidningarne synliga, kan med visshet slutas, att prinsen af Wasa nog blir föremål för vidare kommentarier. Så har t. ex. Wermlandstidningen nyligen innehållit icke mindre ån 2:ne artiklar om den utstötte svenske konungasonen. Tidningen Reform har gjort samma reflexion som något hvar, eller att Astonposlen allt sedan Morgonbladets uppkomst blifvit misslynt och förlorat ifvern att försvara regeringens tillgsöranden. Aftonposten skall, enligt R., hafva upphört att vara regeringens organ och vara på våg att helt och hållet återgå till de liberales leder. Deremot förmenas Morgonbladet ganska noga uttrycka regeringens innersta tankar, och R. gör i anledning deraf den naturliga slutsats, att regeringen råttvisligen måste drabbas af, alla de smådelser och chikaner, M. B. dels förorsakat och dels uppburit, såvida den ej offentligen desavouerar M. B. eller påsåtter detsamma en liten munlås af samma sort, som den Posttidningen för några år sedan erhöll.