— -Ger Ole Bull konsert, inföll Svenborg med den lislighet, som utmärkte hennes lynne. — -om jag nu beråttar, återtog Edmund Waldenau småleende, -att ånnu en musikalisk notabilitet läter höra sig, så kanske jag till belåning kan få den åran köra för er, på det tillårnade slådpartiet.— -Jag måste, sastån tacksamt, neka, ty för den dagen år jag redan engagerad. — ,Redan! (och han skakade på hufvudet) Vägar jag fråga hvem som år den lyckige?— bDoktor Waldenau har varit så god besåra att få köra för mig.— lan sofver ej bort sin lycka, yttrade Edmund med en ton, som skulle vara skämtets, men som egde en mårkbar anstrykning af förtrytelse. , — ÄMen jag måste anhålla, det löjtnanten år god och tillfredsståller min nyfikenhet!bad Svenborg. — -Mamsell Wejland känner troligen alltförvål det vålde, som hon år van att utöfva, för att ej veta, det en anhållan af henne, år en befallning, den måste uppfylla. — Den ryktbara engelska sångerskan som i hufvudstaden gjort furore, låter höra sig nåsta söndag.