Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 februari 1850, sida 2

——— ——————— knackning på dörren. Stig in, Jonas!uppmanade fadern. — AJag år rådd, Jonas, yttrade modern, att vi för tidigt brutit isen — nu år allt bortskåmdt. Han rodnade och svarade: Jag sruktar nog att mamma har rått.— -om jag åndå förut fått sett versarne,återtog hon. — ,Versarne voro dräpliga, försåkrade bergsrådet, och hela tillstållningen utomordentligt lyckad.— yilag vill ej beståmdt motsåga dig, genmålte hustrun, ty du sörstär det båttre, ån jag: men månne det ej vore båst, om Ionas nu droge sig litet tillbaka. Du har så många sörtråslliga egenskaper, år så lik din far(bergsrådet drog på mun), -har samma karaktersfasthet, år lika duglig affårsman — alla dessa vackra sidor skall du gifva henne tillfålle att låra kånna. Förr, ån hon riktigt blifvit öfvertygad om ditt vårde, skall du icke mera låtsa om, att hon tagit hjertat ifrån dig. Följ denna plan och flickan blir din, Edshammar blir ditt — och att en gång låsa ut systern blir en bagatell för dig.— bet der, Bina, år ta mig f—n icke så illa uttånkt. Men jag skall först pröfva ditt råd, som krigaren pröfvar klingan — pröfva om den duger.