Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 februari 1850, sida 1

IX. Svenborg var vål genom granskapet med Karlsjö, icke obekant med hvardagslifvet inom hennes morbrors samilj; men som hon endast en eller ett par dagar i sender vistats i deras förtroligare omgifning, hade hon först nu tillfålle att blifva rått bekant med alla både föreningar och söndringar inom deras husliga krets. Allt hvad hon der såg, var en skarp motsats till det hvardagliga lif, vid hvilket hon från barndomen varit van i sina föråldrars hem. Detta var visserligen gåstfritt, och Svenborg hade ingalunda lefvat i ett kloster, alla voro (ehuru mer och mindre) vålkomna; hvad man sjelf hade, gaf man dem, och föga afvek man från sina vanliga bruk och vanor. Allt derstådes bar visserligen en ståmpel af vålmåga, men åfven af enkelhet och anspråkslöshet, och både Wejland och