Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1850, sida 2

— — stållningar. Detta beslut vinner i vigt, genom den upplysning, att det fattades med anledning af Bingers bekanta andragande och slesvigholsteinska armens inryckande i Slesvig. Nord. fr. Presses Flensburgerkorrespondent vill ur bref från Köpenhamn hafva inhemtat, att danska kabinettet ingått (2) på Palmerstons proposition om vapenhyilans förlångning i 6 månader, under vilkor, att stilleständskonventionen stricte uppfylles och att Preussen går i borgen härför, samt att danska trupper skola besåtta norra Slesvig, medan sådra Slesvig ockuperas af den Svensknorrska styrkan. GREKLAND. Engelska konsuln i Syra har den 30 Jan. underråttat alla dervarande konsuler, att intet grekiskt fartyg tillåtes lemna Syras hamn, förrån alla Storbritanniens fordringar blifvit uppfyllda. Hårifrån undantagas Jock de grekiska sartyg, hvilka befraktats före den 30 Jan. J. des debats vill veta, att England antagit Frankrikes bemedling i sin tvist med Grekland. ÖSTERRIKE. Uti det stora saltverket uti Bochnia i Gallizien har timat en ryslig olycka. Den 4 dennes uppstod derstådes plötsligen en försärlig brand; öfver 500 arbetare voro vid tillfållet nere i grufvorna och största delen af dessa olyckliga menniskor qväfdes af rök. Ett ganska litet antal af dem som uppdrogos blefvo räddade; ty de slesta af dem, som i grufvorna ännu hade nog krafter qvar, att sasthålla sig vid de nedslåppta stegarne, bragtes i dagsljuset förfårligt stympade eller döendeVid de sednaste underrättelsernas asgång syntes hela bergverket stå i lägor. SCHWEIZ börjar gifva efter. Förbundsrädet har beslutat att utvisa Mazzini, den utmårktaste af de politiske flyktingarne. Detta år den första koncessionen åt de reaktionåra makterna, och torde icke blifva den siste. Mazzini begifver sig till England. ITAL IEN. Nu åndtligen lår det vara afgjordt når påfvens återkomst till Rom skall försiggå; åtminstone öfverensståmma alla sednast från Rom till Paris ankomna bref deruti, att påfven den 11 dennes ville från Dortici antråda sin återresa till de 7 kullarnes stad. Påfven skall vara ense med de katholska makterna om att gifva sitt folk en konstitution, för hvilken hans motu-proprio för 1849 skall ligga till grund. FRANKRIKE. Undervisningslagen, som nu foretages för andra gången, utgör förnämsta föremålet för nationalförsamlingens förhandlingar. Man anser för gifvet att den skall gå igenom med stor majoritet. I mötet den 7 antogs med 167 rösters majoritet den ytterst vigtiga punkten, att de andlige skola deltaga i högsta uppsigten öfver undervisnings åsendet. Det går åter tal om en ministerföråndringen. F. Barrot, Lahitte och Bineau skola vara på vippen att få stryka på foten för andra, ånnu såmre medelmåttor. Lugnet i Paris har fullkomligt återvåndt, till det yttre åtminstone. SPANIEN. Det har blifvit officielt meddeladt de spanska kamrarne, att drottning Isabella befinner sig i vålsignadt tillstånd. ENGLAND. I underhuset har lord Dudley Stuart den 7 dennes interpellerat lord Palmerston angående de ungerska angelågenheterne och slyktingarnes låge i Turkiet. balmerston lofvade att framlågga ett passande urval af de dit hörande handlingar. Det heter att lord Palmerston på intet vilkor vill tillstädja en intervention i Schweiz. TNE MN EE OO RH