Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1850, sida 2

jag kom hem, komplimenterade henne Jeannette. — ,Ack, om du åndå aldrig kommit till Stockholmspensionen, klagade Mimmi. — -Du kan ha rått, suckade Jeannette. Den gräter aldrig guld, som icke guld har haft, såger ett vulgårt ordspråk. Mnd en gravitetisk mine tillriglade nu bergsrådet dörren. — -Se så, nu åro vi riktigt allena. Såg oss nu, Jonas, tycker du verkligen om flickan?— Tycker om henne, upprepade Jonas. Nej, jag tycker allsicke om henne. Jag år kår, fortfor han, höjande rösten, -kår för första gången i mitt lif.— -Nå så, i Guds namn då, sof intet bort din lycka, utan fria.— lag törs icke.— -ITörs icke. ... Har du förlorat vettet, pojke? Hvarsöre skulle du icke töras?D vJag år för stolt att taga emot en korg. — Huru kan du inbilla dig att en Wejland skulle få en korg af en W ejland? Nej det år omöjligt.(Forts.)