Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1850, sida 1

— —————B usa. ? dast och allenast framtiden kan visa, huruvida den verkligen i sin -konstitutionella sträfvan var ett uttryck af kungens personliga vilja, eller om han alltjemnt varit och år beredd till att sjelf begagna ministeren såsom en skiftande omståndighet. Revolutionen var imellertid icke dfvervåldigad; upproren i Sachsen och Baden hade ånnu icke skråmt upp opinionen emot demokratien, och i den författning, som man oktroyerade i slutet af år 1848, bibehöll man fördenskull ånnu tanken om en konstitution på demokratisk grundval. Första kammaren blef vald efter census; men andra kammaren genom allmånna, ehuru indirekta val. Men det år betydelsefullt nog, att den strid, som utbröt mellan regeringen och den nya andra kammaren, just angick belågringstillståndet i Berlin. Detta var ett nödvändigt vilkor för ministerens uppkomst och lifsprincip, soldatmakten, och just derigenom det hufvudsakligaste hindret för tillvågabringandet af en parlamentarisk regering. Andra kammaren fordrade upphåfvandet af belågringstillståndet med samma ihårdighet, hvarmed regeringen satte sig emot detsamma, och den blef fördenskull upplåst den 28:de April, samma dag som Preussen förkastade den tyska riksförfattningen med thy åtföljande kejsarevärdighet. Nu sick man allt mera fria hånder. Parlamentet i Frankrike blef sprängdt de uppror, hvilka hår och der utbröto förmedelst regeringarnes motstånd mot riksförfattningen, blefvo undertryckta; armen segerdrucken och ån mera pålitlig, ån förut; Österrike kåmpade under de största anstrångningar mot upplösningen i sitt inre; Preussen deremot stod som Tysklands råddande makt, och dess statsmån kånde sig ånyo starke. Då andra kammaren på nytt skulle våljas, tolkade man (l:ste Juni) den beståmmelsen i den oktroyerade vallagen: att hvarje våljare skulle vara rFelfständigsålunda, att man indelade folket i frenne valklasser, med en högre, en lågre och allsingen census, och af den tredje valklassen skulle alla statsborgare vara medlemmar. Demokratien kom hårigenom i en högst og gynnsam stållning och då den icke mera kände sig hafva krafter till en öppen strid, beslöt den att begagna sig af et passivt motstånd; den afhöll sig från allt deltagande i valen. Regeringen var imellertic så beredd och såker på sin sak, att hon den 28:de Juli kunde upphåfva belågringstillstånde i Berlin. Den nya andra kammaren sammantrådde tillika med den första, som blott hade blifvi ajournerad, den T:nde Aug. 1849 för att revidera och antaga den oktroyerade författningen, i hvilken sy sselsåttning dess föregångare hade blifvit afbruten. De hufy udpunkter, son förekommo, voro frågorna om militårens besvårjande af konstitutionen, skattebevillningsråtten och sammansåttningen af första kammaren. Ått fordra, det arm6en skulle svårj. konstitutionen trooch huldhet, var detsamma, som att protestera emot de mått och steg som de råddande dåden hade vidtagit oc! genom hvilka de nuvarande kamrarne had kommit till stånd; mot det bruk, som rege ringen gjort af håren till befåstande af mo narkien: mot hela den princip, som låg til grund för sakernas nuvarande skick. Vå kunde man såga, att utan armeens trohetse W——Up ——— ——