mer af Presse har hast det resultat, att den dagliga afsåttningen allenast i Paris tilltagit 1100 exemplar, hvilket en liten notis i bladet godhetsfullt meddelar generalprokuratorn, hr Baroche, som i sin förföljelseifver verkstållt beslaget. PREUSSEN. Den 26 Jan. var så till vida en vigtig dag för Preussen, att andra kammaren då, med ett par afprutningar, låt påtruga sig de kungliga åndringspropositionerne. Utaf dessa propositioner, 15 till antalet, antogos de 13, de fleste utan, några få, och deribland tvenne, som regeringen gjort till kabinettsfrågor, och som rörde pårskapet och den sårskilta domstolen för politiska förbrytelser, med obetydliga föråndringar. Hvad första kammarens sammansåttning betråffar, antogs ett amendement af grefve Arnim, sedan regeringen förklarat sig för detsamma. Detta amendement går ut på, att 90 medlemmar våljas af de högst beskattade vid sidan af regeringens ärftlige och lifstiaspårer samt prinsarne. Derjemte innehöll Arnims amendement, att regeringens förslag först skola tråda i kraft d. 7 Aug. 1852, då anöra kammarens mandat löper till ånda. Med afseende på den speciella politiska domstolen antogs-regeringens förslag med en obetydlig föråndring. De begge förkastade förslagen rörde sideikommisser och lån samt en ny tolkning af ministeransvarigheten. Deutsch. Ref. lyckönskar kammaren till denna utgång af krisen och har, såsom Manteuffels organ, icke eller orsak till annat. Manteuffel sparade intet medel att bringa kammaren till att nedsåtta sig i Preussens och hela Tysklands ågon. Han hotade med att aftråda, då det ultrakonservativa partiet GerlachStahl skulle komma till ledningen afstatens angelågenheter och icke någon förbundsstat eller något parlament i Erfurt blifva utaf. Dessa hotelser slutade han med den bitande ironien, hvari ministerens förakt för den fega folkrepresentationen skiner igenom, att enhvar naturligtvis kunde blifva vid sin mening.Det berättas att egentliga orsaken, hvarföre pårskapet gick igenom i andra kammaren var den, att regeringen. hotat de deputerade, som tillika åro embetsmån, med sin håmnd, om de icke röstade i enlighet med hennes önskningar. -Allg. 1. cor. tillågger skrytande. att trots dessa hotelser hafva dock tvenne hågre embetsmån röstat emot regeringen. vidare skall ministeren genom furst Radziwil hafva lofvat polackarne guld och gröna skogar, samt derigenom förmått dem råsta får regeringen och svika det löfte de gifvit Beckerath att rösta emot henne. Den servila första kammaren skyndade sig som man redan kånner, att i klump antaga andra kammarens beslut i afseende på de kungliga åndringspropositionerna. MECKLENBURG. Under det förbundskommissionen i Frankfurt påtagligen år intagen af de mest afvoga kånslor emot regeringen i Schwerin och stråfvar att kullkasta den frisinnade författning, nåmnde regering sanktionerat i trots af ridderskapets och dess medhållares protester, synes förvaltningsrådet för den preussiska förbundsstaten vilja taga schwerinska regeringen i försvar, ehuru bevekelsegrunden derföre torde mera vara att söka i afundsjuka emot förbundskommissionen i Frankfurt, ån i kånslan för det sanna och råtta. De vålvilliga afsigter, som förvaltningsrådet torde hysa, förlamas dessutom af preussiska regeringen, hvilken icke gerna kan anse mecklenburgska försattningen annat ån som en styggelse, som med det första bör undanrödjas. I Berlin cirkulerar ett rykte, att Mecklenburg-Schwerin hotar med att uttråda ur preussiska förbundet, derest Preussen icke visar sig benåget att beskydda landet emot förbundskommissionens tilltag. I dag har kommit oss tillhanda utlåndsk post med tidningar från Köpenhamn för den 5 och 6, från Hamburg och Berlin till: och med den 2 dennes, från Paris till och med den 31 samt från London till och med den 29 Januari. PREUSSEN. Grefve Brandenburg upplåste den 1 dennes i så vål första som andra kammaren ett kungligt budskap, i hvilket konungen förkunnar, att han undertecknat försattrinna WA I. RR 22. fp?