och 26 sysselsatte sig församlingen med ett förslag af general Baraguay dHilliers att inskrånka antalet af frielevsplatserne vid polytechniska skolan och militårskolan i St. Cyr samt således upphåfva konstituerande församlingens beslut, att undervisningen i dessa skolor skulle vara fri. Efter att i mötet den 25 Iamisier talat mot förslaget, och de Kerdrel för detsamma, blef det i måtet den 26 angripet af öfverste Charras och generalerne Gourgaud och Lamoriciere. Charras dref den satsen, att det var en skillnad emellan sådana speciella skolor, som de ifrågavarande, och sådana som de medicinska och juridiska undervisningsanstalterna. Dessa sistnåmnde utdelade vanligen diplomer, som blott inneburo en tillåtelse för innehafvaren att på egen risk försöka sig i ett beståmdt yrke; medan polytechniska skolan och militårskolan i St. Cyr försåkrade sina elever om en grad eller anstållning. Blefve tilltrådet till dessa sednare inråttningar blott möjligt för söner af vålmående familjer, skulle således ett privilegium uppkomma till skada för den fattige, som dock kunde hafva tillråckliga kunskaper att stålla sig som konkurrent, hvilket skulle vara en olikhet, som icke stode i harmoni med Frankrikes demokratiska institutioner. General Gourgaud ansåg för orättvist i ett land, hvarest alla rika och fattiga, voro underkastade militårutskrifningen, att utestånga de fattige från de högre graderna i arm6en. De förökade utgifter, som den konstituerande församlingens beslut medför får staten, kunde insparas genom inskrånkning i armsens effektiva styrka. General Lamoriciere försvarade med mycken talang konstituantens beslut. Han antog, att det kan hafva en gagnelig inflytelse på de mathematiska och naturvetenskapliga studierna, enår den fria undervisningen i de speciella skolorna skall komma många att egna sig åt dessa studier och derigenom föra många dugliga krafter, för hvilka det icke blir plats i dessa skolor, till industrien, de mekaniska, verkståderna och bergverken. Denna äsigt var honom lika mycket en bevekelsegrund att rösta emot förslaget, som Önskan att realisera den princip, som proklamerats sedan 1789, att de offentliga embetena stodo lika öppna för alla fransmån. De omförmålta talarnes åsigter bekåmpades af Dupin och Leverrier, och församlingen beslöt, att förslaget skulle antagas till låsning för andra gången. — I mötet den 28 antogs, såsom redan förmålts, lagen om mobilgardets öde. Utom det, att de afskedade mobilgardisterne få beråkna sin tjenstetid i korpsen såsom tjenstetid i armeen, erhälla de åfven tilltråde till militårskolorna på samma vilkor som andra militårer. Vid mötets slut framlade inrikesministern en begåran om ett nytt anslag till fullåndandet af kejsarens graf. — Den 27 fördelades i. nationalförsamlingen Thiers beråttelse om sattigförsörjningsväsendet. — I mötet den 30 antogs ett förslag, att staten skall köpa det Ludvig Philip tillhöriga stuteriet i St. Cloud. Folkrepresentanten Dahirel har våckt den motion, att nationalförsamlingen, då republikens president tillsånde henne ett budskap, skulle församla sig afdelningsvis för att afgöra om anledning förefunnes att nedsåtta ett utskott, för att afgifva svar å detsamma. Motionsutskottet har icke funnit skål vara för handen att rekommendera den till antagande. De heta debatterne om Junifångarne hafva gifvit anledning till en duell emellan representanterne Tutelin oeh Coislin, den förre af bergpartiet och den sednare en legitimist. Duellen egde rum på sabel i Boulognerskogen och slutades, då begge parterne erhållit en obetydlig blessyr. Ehuru Louis Bonapartes organ, Napoleon, efter ett par stormlåpningar, afklådt sig sin politiska fårg, och nationalförsamlingen, å sin sida, visat sin goda vilja, genom att förkasta Lamoricieres amendement i frågan om Junifångarne och åfven omintetgjort Dahirels ofvannåmnda motion, så antyda dock flera symptomer, att farhågorna för en statskupp ståndigt fortfara. : Det förljudes att Preussen och Österrike till våren årna företaga energiska åtgårder, för att tvinga Schweitz att icke mera emottaga några politiska flyktingar, och de skola gifvit franska regeringen tillkånna, att de, i fall hon vågrar sin medverkan, skola handla på egen hand. ; Snart nog, beråttas det, kommer att i nationalförsamlingen våckas förslag om allmänna rösträttens ordnande. Med den legitimistiska kongress, som hållits i Venedig, skall åsyftats att tillvågabringa en förlikning emellan den åldre och yngre bourbonska linien: men nlanan A re oc