Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 februari 1850, sida 1

Betydelsen af orden kommunism och socialism. (Ur Trewendts Volks-Kalender f. 1850). Kommunism år ett skråckord för den ågande klassen, som derunder förstår ett allmånt organiseradt rofoch plundringssystem genom proletariatet). Sä till vida vore benåmningen kommunist intet annat ån ett vackrare uttryck i stållet för röfvare och spetsbof. Denna, ehuru vidt utbredda, åsigt år alldeles falsk och grundar sig på fullkomlig obekantskap med kommunismens våsende. Man kan förkasta kommunismen och dock bekåmpa den jemmerliga begreppsförvirringen, det bornerade åskådningssåttet, och det göra vi hår. — Till grund för kommunismen ligger ideen om den absoluta jemnlikheten; han hvilar på förutsåttningen, att alla menniskor af naturen åro lika beråttigade. och fordrar derföre lika egendom, lika bildning, lika arbete för alla. Kommunisterne åro svårmare, för mensklighetens vål så lisligt enthusiasmerade personer, att de för att göra alla lyckliga, vilja öfveråndakasta hela den bestående samhållsordningen i hvilken de se så mycken jemmer och elånde. Man måste erkånna deras goda vilja, åfven om man fördömmer valet af deras medel. Emedan de anse grunden till det stigande armodet, den rysliga nåden, kållan till allt det onda, som trycker menskligheten, ligga i den enskilda egendomen; så dekretera de afskaffandet af densamma. De ifra derföre företrådesvis emot densammas coulanta vårde, emot penningen 2) Proletariat d. v. s. inbegreppet af alla proletärer. En proletär är en hvar, som ej har något annat än sina barn (proles), eller snarare en hvar, som utan kapitaler och grundegendom endast är anvisad till förtjenst genom sina händers eller sitt hufvuds arbete och måste lefva deraf. Utan arbete eller lönande förtjenst år han beröfvad alla existensmedel och måste tigga, stjäla eller långsamt förhungra.