Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1850, sida 1

Er fars? — afbröt Viktor hastigt. — Det år då er fars egendom som ligger dernere ?-Ja, den tillhör min far, major Gripensköld.... Men hvad fattas er, ni ser upprörd ut?Förlåt mig, min fröken, — återtog Viktor i det han bemödade sig om att dölja sin rörelse, — er åsyn våckte ett minne hos mig. Ni liknar en person som varit mig dyrbar.Nivål, — afbröt Fanny, — ledsaga mig till gården, så kan ni under vågen beråtta mig, hvem det år, jag liknar. Det skulle intressera mig att veta.Ack nej, min fröken, jag hör icke till er sars gåster.Icke? — frågade Fanny förvånad. — Ni år en fremling?. Ja. -Men hvad för er till denna trakt?-Jag år botanist, — sade Viktor med ett leende. — Jag har hört att en sållsynt och praktfull blomma skall vexa hår i bergen och jag har kommit hit för att uppsöka henne.Och ni har funnit henne?Icke den jag sökte, men en annan, ej mindre dyrbar. Men farvål min fröken. Måhånda skola vi återse hvarandra.Det tillhör oss att visa gåstfrihet mot fremlingar, — sade Fanny. — Mina föråldrar skola