korrespondera med sina TFräldrar. långt mindre af dem mottaga något understödåHm, kåra Adelaide, — asbröt majoren ångsligt — jag har ju redan en gång förut upplyst dig . Att den åta, som söresallit er emellan, rört politiken ... det har du sagt — återtog majorskan håftigt. — Men tror du, att jag år nog enfaldig att låta inbilla mig sådant. . Det måste varit något annat. ...Du har djupt sårat din son.Min son 2-Nåvål — min son då! — ropade hennes nåd uppbragt. Det år nu försent att söra några anspelningar på den der historien, min kåra Gripensköld. ... Du har ingen rått att beklaga dig. . v, n har ej bedragit dig. . Du handlade med öppna ögon, då du mottog min hand och mina tunnor guld. ... Kan du neka dertill?Hm... Det har jag ju aldrig försökt. Och likvål blyges du ej för att ånnu efter 26 års åktenskap stundom anspela på mitt fel. ... Har du råttighet dertill?Det skör aldrig oftare, ån då du kommer fram med dina tunnor guld, kåra Adelaide. . Om du vill som jag, så skola vi aldrig vidare tala om någotdera. Hvad Viktor betråssar, så