Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1850, sida 1

Ai 8Cw— verbefålet och ledningen af öfningarne åro anförtrodde åt åldre officerare. Bland kadetterna sjelfva herrska den största ordning, den strångaste manstukt. Underlåtenhet att putsa vapnen, liknöjdhet vid exercisen eller störande af densamma bestraffas med skolarrest eller straffvakter framför skollokalen på fritimmarne eller fridagarne. I egenskap af fråmling, som knappt kan gåra sig ett begrepp om en dylik inråttning, skulle man lått kunna taga alltsammans får barnlek, men når man får se en kadettkorps med sina officerare, musikanter och sappårer i spetsen, uttåga til löfningarne,blir man af annan tanke; så allvarligt och afmått tillgår det vid dessa. Det var mer ån öfverraskning, når vi sågo dessa gossars militåriska hållning, deras skicklighet l handterandet af gevåren, deres raskhet och punktlighet vid serveringen af kanonerna, hvilkas kaliber naturligtvis var afpsssad efter artilleristernas krafter. I mycket, till exempel i marsch-evolutionerna, kunna soldaterna låra af kadetterna. Dessutom anstållas åfven strapascherande marscher, får att hårda kadetterna och vånja dem vid uthållighet, något som isynnerhet år nödvåndigt för krigare i berglånder. Vissa tider sammandragas kadettkorpser från en mångd orter i olika kommuner till större såltmanövrer, så att ordentliga massor af olika vapen, linieinfanteri, skarpskyttafdelningar och artilleri, bildas. De från fråmmande kantoner kommande kadetterna inqvarteras då såsom soldater. För ungdomen sjelf åro dessa fåltlåger verkliga fester, och de små utstå med glådje tjenstens strapascher och anstrångningar. Förlidet år, 1849, utbröt bland eleverna i Winterthurs högre skola nåra nog ett uppror, emedan föreständaren, under förevåndning, att undervisningen derigenom skulle försummas för mycket, funnit för godt att icke låta Winterthur-kadetterna aftåga till en stor manöver, som hölls i Bern. Vi hafva sett Berns och Zurichs kadetter, infanteri och artilleri, manövera i elden och vi förvånades öfver den såkerhet, med hvilken de mest invecklade rörelser verkstålldes, den skicklighet, med hvilken gossarne handterade sina gevår såvål i plutonsom tiraljörelden och den punktlighet, med hvilken befallningarne åtlyddes. Man såg af allt, att gossarne icke blott lekte, att de icke blott gingo med lust till öfningarne, utan åfven visste uppfatta den altvarsamma sidan af krigsleken. I de flesta ståder hafva kadetterna, likasom månnerna, sina prisoch friskjutningar, vid hvilka det ej år sållsynt att priser ånda till ett vårde af 400 Dollars utsåttas. I Wintherthur åsågo vi en sådan prisskjutning. Gossarne skjöto med utmårkt såkerhet; det syntes tydligt, att de. redan voro förtrogna vånner med sina bössor och studsare. För att undvika möjliga olycksfall laddades bössorna af ålare, erfarna skyttar, och för gevåren nyttjades ståd, enår de unga gossarne i allmånhet ej hade tillråcklig styrka att på fri hand skjuta lika. såkert med desamma, som voro af temligen grof kaliber. Då man varit åskådare af sådane skjutöfningar, kan man icke långre undra öfver, att Schweiz har så utmärkta skarpskyttar. Den, som vill blifva skicklig skytt, måste tidigt öfva sig. Detta militåriska element i Schweiz skol