——— Bref från en resande landsman. Indra brefvet. Paris den I:ste Dec. 1849. Det lågtar mig, att tit. interesserar sig för det åmne, hvarom mitt sista bref handlade, samt att tit. önskar att jag må fortsåtta mina betraktelser i detta åmne — en uppmaning, som jag skyndar att fullgöra. Den vigtigaste föråndring, som i sednare tider föregått i engelska industrien, år upphåfvandet af det prohibitiva systemet och frihandels-systemets införande, hvilket senare börjades af Huskisson, sedermera småningom utvidgades, och slutligen år 1846 under nuvarande Whigminister fulländades. Tit. kånner de håftiga strider, som föregingo denna föråndring, och hvilka blefvo allt lisligare under dess fortgång samt ånnu såsom en dyning fortfara i de förtråffligt skrifna artiklarne i Quarterly Review, den stationåra Tory-aristokratiens organ, och Edinburgh Review.), den fria handelns våldigaste kåmpe. De förhållanden, som dervid uppenbarat sig åro af utomordentlig vigt får statshushållningens theori, och synas på ett alldeles ovåntadt sått låsa de invecklade frågor, som i så lång tid sysselsatt Europas statsmån. Det år nemligen å ena sidan alldeles obestridligt, att det till en hufvudsaklig del varit det prohibitiva systemet, som uppdrifvit Englands industri, så vål dess åkerbruk som dess manufakturer, till deras nuvarande beundransvårda höjd. Visserligen förnekades detta af Adam Smith och de Statsmän, som följde hans låra; men de voro i detta afseende alldeles förblindade, då de förnekade en sats, hvars följder lägo allt för mycket i dagen. Det var således att förutse och förmoda, att Englands industri, genom frihandels-systemets utstråckning till nåstan alla dess grenar, skulle erhålla en ofantelig nedtryckning, genom landets ölversvämmande af utlåndska produkter och varor. Redan triumferade prohibitisterne uti sina förutsågelser; och det kan icke nekas, att desse hade sannolikheten för sig. Se hår deras argumenter. Tit. skall finna, att de icke voro af ringa vigt. 1:0o). Hvarje anlåggning kostar i England, dels genom byggnadsmaterialernes dyrhet, dels genom dagsverks-kostnaden, dubbelt mer ån i något annat land. Således fordras nåra dubbelt så stort kapital för hvarje anlåggning; hvaraf följer att produkternes tillverkning måste blott af denna orsak kosta mycket mer ån i andra lånder. 2.:0) Arbetskostnaden i England år åfven dubbelt dyrare, ån i andra lånder, emedan arbetaren erhåller dubbel dagspenning; hvilket åfven måste göra produkten dyrare. 3:o) Skatterna till staten åro i England tre gänger så höga, som i slere andra lånder. Detta måste åfven låggas till produktens tillverkningskostnad. 4:o) Är fattigskatten, isynnerhet i manusakturdistrikterna. ojemförligt högre, ån i något annat land, så att i sjelfva verket arbetarens dagspenning, på ett indirekt sått, hårigenom ökas måhånda med en tredjedel, fastån den ej kommer honom sjelf till godo. 5:9) Dertill kommer slutligen de prohibitiva författningarne i andra lånder, som der nedtrycka priset på engelska varor alldeles utomordentligt. Dessa förhällanden åro i sjelfva verket af den beskaffenhet, att man kunde antaga, nåstan såsom en mathematiskt bevisad sanning, den hotande förutsågelsen om engelska industriens och handelns undergäng. hvilken gjordes af det prohibitiva systemets försvarare. Det enda, rom syntes vara till Englands fördel, var öfverslödet på kapitaler, åfvensom den låga råntefoten; men vid nårmare undersökning finner man lått, att åfven denna fördel var illusorisk, ty engelska kapitalerna voro lika, och till lika rånta, tillgångliga för det fasta landets industri-idkare, som för Englands egne. Genom deras utbjudande till låg rånta öfverallt, föll råntan öfver hela Europa. Med åren 1848 och 1849 skulle frihandelssystemet gå i fullbordan. Man emotsåg med spånd förvåntan de föråndringar i engelska handeln, hvilka då skulle tima. Med den yttersta förundran har man nu funnit, att engelska industrien, långt ifrån att nedtryckas genom denna föråndring, tvertom fortgätt med samma tillvext som förut; och detta oaktadt oroligheterne i det öfriga Europa måste minska afsåttningen. Åkerbruket börjar taga en ö ny rigtning. Äfven fabriksrörelsen har tilltagit. Engelska arbetarnes stållning har frI ) Vår kresande landsmanförbigår helt och hållet Xr . p