Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1850, sida 1

på låpparne. — Hvilken galenskap att vilja förskjuta sin dotter för det hon ålskar en redlig ådel och arbetsam man med både kraft och förmåga att försörja henne, men deremot förlåta henne det sel hon begått, så framt hon vill förena sig med en svag, karakterslös, ruinerad stackäre, som icke eger någonting annat ån — ett namn. ... Hur skall man kunna tånka sig en sådan inskrånkthet hos en förnuftig varelse. . Men — det år bra. ... Det år af dylika fördomar man skall profitera. . En vecka efter de upptråden, vi i det föregående skildrat, hade Alfred Willner lemnat Aludden och löjtnant Gripensköld, Amelies kusin, blifvit återkallad. Och der blef bröllop på Aludden, men bruden var något blek och hennes röst darrade, då hon uttalade de ord, som för alltid skulle fastkedja Home vid en man den hon aldrig att han för hennes rikedöms skull utan tvekan mottog en fallen qvinna. Men Amelie triumferade och rosorna på hennes kind blomstrade yppigare ån förut.. Dock bleknade hon lindrigt, då brudens ösa