Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 december 1849, sida 2

upphångde i en mycket långre rad, ån alla hans anor tillsammanstagne, förvaras åt efterverldens minne. Konungens smak var förtråsslig. Dessa portråtter Ssträla i den högsta glans af olikartade, qvinliga behag. Man finner hår den svartögda Lola bredvid den ljus låtta, då adertonåriga fröken v. Hagn, konstnårinnor bredvid grefvinnar, sköna baronessor bredvid yppiga Zions dåttrar, köpmansfruar och stolta embetsmansfruar, svarta och blonda i alla schatteringar. Det år en samling ensam i sitt slag, hvilken utgår ett stycke al baierska historien och har en särdeles passande plats i detta palats. Det år skönhetens sal, helgad den cypriska Venus. — Mimchen år och var aldrig något kyskhetens tempel. Qvinnogunst förvårfvas der låttare, å an på något annat stålle. Så har det åfven varit i Ludvigs företrådares tid, hvarom man får låsa förunderliga saker i riddar v. Langs memoirer. Sedan denne memoirskrifvare anfört de ruskigaste exempel på måtresssvåldet och den djupa sedeslösheten i storfursten Karl Theodors tid, beråttar han saker, som icke åro stort båttre, om konung Maximilian. Det var allmånt brukligt,såger han bland annat, satt hofdamerna, når de råkade i vålsignadt tillstånd, hvilket så till sågandes hörde till de mest vanliga håndelser, tog sin tillslykt under monarkens vingars skugga. Landets fader gaf dem då 60,000 gylden ur statskassan till utstyrsel och en gardesofficer till gemål.Hvilket kostligt bruk af statens medel och gardesofficerare! Och hvad åro vål tillaragelserna i Mänchen på Lolas tid deremot? Verkliga bagateller! Ett svagt efterspel till den glorrika förslutna tiden, som icke för ros skull önskas tillbaka af så många. Men folken hafva vant sig vid en beklaglig Omtålighet åfven för stora herrars menus plaisirs, och man må nu kalla det större råttskånsla eller större sedlighet eller anståndighet, så har det imellertid kommit derhån, att det i Minchen, liksom öfverallt, väcker skandal, om någon nu vill företaga något, som för 30 år sedan var alldeles i sin ordning. Berlin. har, enligt en i December företagen beråkning, 408,630 innevånare. Är 1846 hade staden 406, 000. Ny pariscruppfinning. En pastejbagare på Boulevarden har, i anseende till otillråckligheten af de elementariska methoderna att låra barn låsa, fallit på den iden att tillverka bakelser i a-b-c-form. Hvarje bokstaf representeras genom en bakelse. Barnet tuggar sitt a, sluker sitt b o. s. v. det förtår sina ord och smålter sin vetenskap; måhånda behåller det på detta sått långre hvad det lår, ån om det anförtroddes blott åt hufvudet. De slerstafviga orden, annars en pina, en förskråckelse för hvarje a-b-e-barn, åro nu de mest begårliga och eftersökta. I I Skeypsbrott å franska kusten. Man har beråknat, att 200 fartyg hvarje år förolyckas på fransyska kusten från Bayonne till Dunkirchen. Man råknar redan det 176:te för år 1849. I IIsstatistik. Från den 1 Jan. till den 31 Okt. innevarande år har i Wien och de till sdess polisdistrikt hörande orter föröfvats 473 I inbrotts-, 465 fickoch 1690 andra stölder. lnalles hafva 1240 personer blifvit håktade för stöld. Boningshus för arbetare i London. I Spitalfields hafva flera hus, åmnade till boningar åt ogifta arbetare, nyligen blifvit fårdige och utI hyrde (serskilt för arbetaresamiljer finnas sedan 2 år i Pancras-road hela råckor af hus.) Insråttningarne för rummens renlighet, uppvarmI ning och luftvexling åro utmårkt åndamålsenliga. Huru fördelaktigt de inverka på de i dessa hus boende arbetares helsotillstånd, kan skönjas af blott ett enda sactum: når koleran sednast upptrådde i London, insjuknade i arbetarehusen i Pancras-road ingen enda i denna farsot, ehuru den rasade på det förfårli22 —