Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1849, sida 3

Nelson. — Men hvad skall jag söra för färskt kött, det andra fåret år allaredan förtårt? invånde kaptenen. — Ja, men manskapet skulle dock tacka er så mycket, om fåret skonades. — Nå, det skall då icke eller blifva slagtadt, sade kaptenen. Med detta besked sprang slagtaren ned till folket och straxt steg ett allmänt, hjertligt hurra upp från luckorna, Fåret blef nu manskapets keldågg och efter ankomsten till Portsmouth förårade kapten Griffiths det till en af sina vånner, som behåll det i 16 år, intills det dog af ålderdom.