Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1849, sida 3

der länga tider och ofta vistas hos sin broder på Sköndal. Detta tåcka stålle tåslade båda om att försköna. I den vackraste syskonkårlek lesde de hår; spridde vålgerningar omkring sig, vålsignades af alla, odlade sitt förstånd, upparbetade sig till kunskaper och lefde detta ljufva, lugna: och vålgörande lif, som så så veta att önska sig, men ånnu ingen som njutit dess hugnad velat bortbyta. Slut.