— —! — A——— — ——— Hvarjehanda. Kejsarens af Ryssland lifkusk. Denne vigtige ö person år en ståtlig, 6 fot hög man med långt skågg. Hans drågt består af en grön koftan och en fyrkantig, pelsbråmad, röd sammetsmössa. Han för ett mycket beqvåmt lif, dolce far niente år hans handtverk, och blott en och annan gång får han anstrånga sina krafter, men då öfvermenskligt. Man får icke tro, att han bor i stallet; alltsedan han befordrades till sin nuvarande vårdighet, här han troligen aldrig kastat en blick in i detsamma. Likasom en kammarherre framtråder till kejsaren med orden: Sir! vagnen år framme!på samma sått instiger en kusk af andra rangen till lifkusken och såger: -Alexei Ranovilsch! det år förspåndt. Den vålfödde, skåggige mannen tömmer då sitt glas, reser sig och går med makliga steg ut på gården, der en stalldrång bjuder honom armen, stödd på hvilken han bestiger kuskbocken och vinkar. På denna vink råcker honom en annan tyglarne; han virar dem om hånderna, ståller sig i en fast position — sitta på kuskbocken kan och får han icke — och stråcker ut armarne rakt framför sig. Man kan verkligen såga, att mannen i sin tjenst hvarken rår hand eller fot, ty fötterna stå så godt som bundna i kuskbocken, och håndernas rörelse mårkes icke, emedan han blott med en tryckning af sitt lillfinger styr de eldiga håstarne. Efter en half timmas promenad kör han tillbaka. Sedan kejsaren stigit ur, kör han in på gården. Der våntar honom tvenne stalldrångar, af hvilka en tager håstarne vid tygeln och den andra råcker lifkusken sin hand, för att hjelpa honom ner från kuskbocken. Mannen har flera tusen rubels lön och ofsicersrang. Men medaljen har åfven sin frånsida. Når kejsaren åker ut på en promenad, faller det honom stundom in att genast resa till Moskwa; i stållet-för att köra ett par Werst, får nu lifkusken helt oförniodadt köra de 7265 Werst till Moskwa, och sedan tillbaka igen med framstråckta armar utan att hvila eller ens sitta ner, utan att få en bit mat eller ett glas vottka. En vinter, når han på detta sått anlåndt till Moskwa, var han ur stånd att nedstiga från sin plats; fyra karlar nedlyfte honom, han var alldeles stelnad, och ögonen hade framtrångt ur sina ögongropar. Han måste åderlåtas och låggas i ett bad, för att återfå lif och smidighet i sina styfnade leder och öfverretade nerver. Resebeskrifning öfver Förenta Staterna. Den engelske geologen Carl Lyell har nyligen utgifvit andra bandet af sina -Resor genom Förenta Staterna i Nordamerika?. Enligt denne opartiske mans vittnesbörd finnes intet land i verlden, der man anvånder så mycken omsorg på solkundervisningen, som i denna stora republik, i synnerhet i de nordöstra förbundsstaterna af densamma, samt framför allt i Massachusetts. Antalet af allmånna friskolor i sistnåmnde stat med sina 800,000 innevånare belöper sig till 500 och på hvar tjugofemte eller trettionde lårjunge kommer en lårare. De direkta pålagor, med hvilka lårarnes aslöning samt skolbyggningarnes vidmakthållande bestridas, belöpa sig till mer ån 600,000 Dollars om året. I denna summa åro utgifterna för nya skolors byggande, biblioteker och mobilier icke inbegripna; för sådant öppnas en ny kredit. Statens utgifter till friskolorna belöpa sig således till omkring 700,000 Dollars, och det oaktadt betalas ensamt i staden Boston öfver 260,000 Dollars för privatundervisningen. Staten Newyork står, hvad skolvåsendet betråffar, icke långt efter Massachusetts. På 2 mill. 600,000 själar kommo redan år 1845 11,060 skolor, som besöktes af 807,200 lårjungar. Staten betalade ——