Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1849, sida 1

Måndagen den ES i gast kan betala sin vård med afkastningen a dennes egen mursten och kalk. Dock åt denna upptåckt icke utan fara; ty når frestelsen att gråfva i husens våggar får fria hånder kan det nog hånda en dag, att husen stört: tillsamman och staden undergår en förstörelse lik Troja i lågorna, så att blott en grushög blir qvar af den nya handelsstaden vid Still: hafvet. Men ånnu paraderar San Francisco mid bland sina hundra förståder. Ståderna tillvexa, med undantag af ett nytt New-York a öfverste Stevensons fabrik, hvilket icke har något anseende. Arbetet betalar sig vål och arbetaren har ånnu sin del i denna jordens goda. Arbetet har i synnerhet i ett fall drifvit sina fordringar så högt, att det gifver ett slående exempel på följderna af frihandelns oförånderliga principer. Man begårde 8 dollars pr dussin för den vanliga, simpla tvättningen, för hvilken man i San Francisco naturligtvis hyser ringa aktning. Följden blef den, att Californierna handlade tvert emot det gamla ordspråkets råd och skickade sitt begagnade linne till China, för att tvåttas, i stållet för att behålla det hemma. Ehuru försöket var förbundet med flera svårigheter, har det dock varit lyckligt i ekonomiskt hånseende; en vålkommen transport af några hundra dussin stycken linne från Canton landade just, då posten afgick. . Ett af de mårkvårdigaste resultaterna af denna vidunderliga upptåckt år det lif, den gifvit det himmelska rikets företagsanda. Kineserna, som hitintills varit de mest slöa och för utlandet likgiltiga varelser på jorden, hafva fått nytt lif vid underråttelserna från minorna och strömma i tusental till Californien. Utom det, att de medfört åtskilliga stora förståder i komplett tillstånd, hafva de fullbordat och möblerat de halffårdiga husen i San Francisco. De svårma omkring i kolonien, som Skottar i Indien eller Malthesare i medelhafsståderna. De hafva valt de mest inbringande yrkena, och de båsta restaurationerna på stållet hållas just af åfventyrare från blomsterlandet. Kong-Sung och Whongtong hafva i synnerhet vunnit ett utomordentligt rykte genom sina Chow-Chow, sina Carri och tårtor; för första gången i verlden tyckas fransmånnen blifva öfvertråslade i sin årftliga talang som mattres dhotel. Emellertid har invandringsströmmen alldeles icke aftagit, och ånnu synes landet kunna föda ett långt större antal kolonister. Hittills har man icke försport någon afundsjuka med anledning af båttre och såmre omståndigheter i hvad till I kroppens uppehålle och nödtorft tillhörer. En handling talar högt till kolonisternas fördel och vittnar mer ån något annat om landets öfverslöd. Då ett rykte blef gångse, att stora karavaner af utvandrare ledo nåd på vågen, blefvo flera hundra mulåsnor utsånda dem till mötes, lastade med förråder af sådant, som man ansåg dem båst behöfva. Emellertid år det rått besynnerligt, att guldet, ehuru det onekligen både finnes och utföres i betydliga quanta, likvål haft så ringa inflytande på verlds-penningmarknaden. Två stora resultater våntade man ganska naturligt af de kaliforniska upptåckterna, att nemligen Amerikas norra kust vid Stilla hafvet hastigt skulle koloniseras och ett exempellöst öfverslödå af den dyrbaraste metallen intråda. Den första punkten har gått i fullÅ . . . 2 bordan i sin största utstråckning, men ännu icke den andra. Tillochmed på Nev-Jorks penningmarknad har man ånnu icke spårat något direkt inflytande af guldminorna, och våra sednaste underråttelser förmåla, såsom det enda resultatet af en stor laddnings ankomst och anmålandet af slera, att kapitalisterna fått nytt mod och marknaden sortfarit vara frisk och lislig. Till England har åndtligen något af det californiska guldet anlåndt, men det år anmårkningsvårdt, huru litet inflytande det haft på den stora guldmarknaden. Några få direkta konsignationer, en enstaka historia om en lycklig åfventyrare, som kommit hem med stora skatter, samt en och annan berättelse om nya upptåckter, år allt, hvad vi veta om Californien och dess rikedomar. Om vi draga slutsatser mera efter analogi ån efter rykten, tro vi oss icke heller hafva någon grund att antaga, det någon oroande föråndring förestår. Man har hitintills framdragit flera skål, hvarför förutsågelserna felslagit, men tiden har vederlagt dessa skål, och ånnu ankommer blott obetydligt mer guld ån förr. I det hela taget bestyrkas vi derför i vår fro. att om dn olio 3JFAAJA