Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 december 1849, sida 2

— ———— — D — man, tillhörande yttersta venstran, men dess förnämsta glanspunkt var srihandelsvånnen Fr. Bastiats anförande. B. angrep den ifrågavarande skatten såsom orättvis, ojemt fördelad och olåmplig i anseende till de med uppbörden förenade besvår och kostnader. Hvad skattens nödvåndighet betråssade, så hårrörde denna af Frankrikes förkastliga regeringssystem. Så långe man har en budget af 1500 millioner, voro förbåttringar omöjliga. Landet går sin undergång till måtes genom det allt för myckna regerandet; utaf 20 hans skolkamrater hade 15 blifvit embetsmån. Önskligt var fördenskull, om en gång skedde en fullståndig reform i förvaltningen. Han uttalade sig med beståmdhet för direkta proportionerliga skatter, hvilka allena kunde befordra samhållets vålfård och såkerhet. Ej eller denna dag slöts diskussionen, utan uppsköts ytterligare till den följande, då Montalembert, som alltid år framme då det gåller att bekåmpa någon reform eller förbåttring, skulle tala för skatten. Som exempel på det sörföljelsesystem, som de nuvarande maktinnehafvarne följa emot pressen, må anföras, att bladet le Peuple, som nu blifvit aflöst af la Voix du Peuple, under sin 8 månaders existens haft 18 processer, i hvilka dess redaktörer. och geranter tillsammantaget blifvit dömde till 81,800 francs böter och 34 års fångelse. En af geranterne, K Duchene, allena, har haft 12 processer och blifvit dömd till 29 år och 3 månader fångelse samt 59,400 francs böter. I alla 18 processerna har bladet blott en gång blifvit frikåndt. För ögonblicket åro 5 af dess redaktörer i fångelse, nemligen Vasbenter, Duchene, Proudhon, Pilhes och Langloi, af hvilka de begge sistnåmnde vid processen i Versailles blifvit dömde till fångelse på lifstid, och en, Louis Menard, lefver i landsflykt såsom rin contumaciam, dömd för delaktighet uti affåren den 13 Juni. Monitören för den 8 dennes innehåller en lista på 43 nya prefekter och man våntar ånnu talrika föråndringar i den högre administrativa personalen. PREUSSEN. Berl. Nach. talar om en egenhåndig skrifvelse från Österrikes kejsare till Preussens konung, hvilken skrifvelse aflågsnar hvarje farhåga för en konflikt emellan de begge stormakterne. Det försåkras tillika i densamma, att Österrike med glådje vill gå hand i hand med Preussen till befåstandet af lugn och I ordning i Tyskland. Borgarrepresentanterne i Munster har tilldelat Waldeck hedersborgarerått i denna hans födelsestad. Detta år icke den enda hyllning, som blifvit den utmårkte patrioten till del. Från flera orter hafva ingått adresser till honom, hvilka tolka hans medborgares beundran och erkånsla. I-Deutsch. Reform heter det, att en stormakt åtagit sig att hålla det slesvigholsteinska såret öppet på Preussen så långe, som det icke förenar sig med dem, som vilja återuppråttandet af det gamla Tyska förbundet med Österrike i spetsen. Ryktesvis förmåles att kungen vill aflågga ed på den reviderade författningen den 18 Januari. Ohms process skall företagas i början af Januari. FRANKFURT. Alla tyska stater, med urdantag af KoburgGotha, Åltenburg och Oldenburg, hafva nu tilltrådt traktaten om den provisoriska centralstyrelsen. De preussiske och österrikiske kommidssarierna våntades till Frankfurt den 16 och skulle tilltråda sin befattning den 17. Kiksföreståndaren ämnade lemna Frankfurt annandag Jul. OLDENBURG har fått en ny minister, som vål skiftar något i grått, men dock består af redliga och råttskaffens man.