Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 december 1849, sida 2

— —— ——— de mera ölvergisna och blottade på resurser att hjelpa sig sjelfva, ån qvinnan af de obemärktare folkklasserna, hvars undanskymda plats i samhållet, så att såga emancipera henne; hon kan blifva allt hvad hon duger till, kan, som man plågar uttrycka sig, såtta sig för sig sjelf och försörja sig med hvarje loflig nåringsslåjd; ej så med de unga qvinnor, om hvilka jag förut talat; beroende af brukets och konvenansernas fordringar, måste de först söka det skygd af familjlifvet, som sramför allt annat år dem nödvåndigt, och så måSte de vanligtvis intråda som lårarinnor, sållskapsdamer eller i någon huslig befattning inom ett fremmande hem. Hvad ett sådant lif, fullt af fremmande förhållanden, och utan alla utsigter på en sjelfståndig bergning för framtiden har tryckande, bevisa båst de sjuka lynnen, som vanligtvis bli de armas del, på hvilkas lott det fallit. Det år för dessa någon stiftelse borde inråttas.Med den uppfostran, som vår tid bibrinI : gar vårt kön, ega de flesta ressurcer nog för sin bergning, men de sakna vid behofvet af deras anvåndande ett friare och mera oberoende lefnadslåge för att göra dem gållande. Hvad såger ni om en stiftelse i syfte att bibringa dem detta. — ZEtt såger jag, sade Maria, efter en