Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1849, sida 2

Article Image
QAA-AA — —AAf:Zgxuul — Inrikes nyheter. Götheborg. Åtskillige gånger hafva förslag våckts för att underlåtta kommunikationen emellan staden och Mölndals by; de hafva dock ej ledt till något resultat. För den stora varutrafik, som åger rum till och ifrån nyssnåmnde uppspirande fabriksort, och hvilken under de sednare åren högst betydligt tilltagit, har man måst åtnöjas med landsvågen och Mölndalsån. Ett nytt projekt att afhjelpa det allmånt öfverklagade och erkånda behofvet af en förbåttrad och låttare kommunikationslinia har likvisst nyligen åter blifvit gjordt, nemligen det att, medelst en jernvåg, förbinda Mölndal med staden. Flere inflytelserika personer, som intressera sig för saken, hafva hitkallat herr kapten C. E. Norström, som konstruerat de Wermländske jernvågarne, för att undersöka terrängen och tillhandagå med de upplysningar, som ansetts nödige, innan en formlig prospektus med åtföljande inbjudning till bildandet af ett aktiebolag för jernvågsanlåggningen kunde komma att utfårdas. Herr kapten Norström har nu anstållt de förberedande undersökningarna af terrången, och förklarat, att inga lokala hinder af någon betydenhet finnas för jernvågsanlågg ningen, samt, med afseende på olika platser för bangården invid staden, utstakat flere linier, som han nu år sysselsatt med att afvåga. Då afvågningen år fullbordad kommer ett fullståndigt kostnadsförslag att uppråttas samt inbjudning till aktieteckning att utgå. Den plan för jernvågsanläggningen, hvilken söretrådesvis vunnit de för saken sig intresserandes bifall, år, att ifrån trådgårdsföreningens fålt i nårheten af gamle port låta jernvågen fortlöpa långs heden utefter gamla alln, samt, efter örergängen af den våg, som leder till Burgårdsledet, tvärt och i nåstan rak linea intill Örgrytevägen öfverskåra mellanliggande landeriägor. jermägen skulle i detta fall utkomma å Örgrytevågen straxt nedan om den så kallade korsvågen vid Johanneberg, samt fortgå å stadsången parallelt med landsvågen till Galgkrogarne, der den, efter att hafva genomskurit några trådgårdar, komme, på andra sidan om herr Levissons garfveri, att å en brobysenad gå ösver Möndalsån, samt vidare, förbi Almedal och öfver Landvettersvågen, stråcka sig i linea efter ån, till Mölndals by. En annan plan år, att, sedan man gått öfver den våg, som leder till Burgårdsledet, draga jernvågen åt Liseberg, samt, efter att den följt körvågen, som leder förbi boningshusen derstådes, låta anläggningen fortgå öfver Lisebergs ågor, och straxt nedanom ÅÄronsdal medelst en bro leda densamma öfver ån, för att sedan, invid Landvettersvågen och Almedahl, råka tillsammans med. ofvannämnde utstakning. Långden af bågge linierna skall vara nåstan enahanda, och hela vågen till Mölndal, hvilken linea, som våljes, ej komma att öfverstiga 22,000 fot. Från bangården invid staden år det föreslaget att långs den nya stadskanalen lågga en utgrening till Pustervik i nårheten af jernvågen, der äfven en bangård med magasiner skulle anlåggas och sålunda en fullståndig kommunikationslinea blifva öppnad direkt ifrån Götheborgs hamn till Mölndals by. Långden af denna sidogren lårer utgöra cirka 5000 fot. För trafiken skulle lokomotiver begagnas och den ifrågavarande jernvågen blefve sålunda den första i Sverige, der dessa komme att anvåndas. Det skulle i vår tanka blifva lika gagnande får staden och dess rörelse, som fördelaktigt för intressenterna, om den nu föreslagna anlåggningen komme att fullbordas, och vi hoppas garfårg att fårelagaf måtta ; dinam id råna

11 december 1849, sida 2

Thumbnail