Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 december 1849, sida 1

Article Image
33 — För att i fullt mått begagna sig af sissrornas sken, uppståller han den sats, att förslagets motståndare påstått det adel, embetsmån och prester skulle genom det nya förslaget få en afgörande direkt röstpluralitet — ett båstående, hvilket ehuru visserligen, såsom vi redan sett t. ex. af Carlstads vallängd, på ett och annat stålle möjligen icke vore osannt, likvål oss veterligen icke varit af någon framstålldt. Hvad åtminstone vi deremot påstått, och som åfven nu i de flesta orter besannas, det år: att genom den i i ståderna enorma röstskillnaden emellan nå röst och 4 röster för en person, samt å landet genom de omedelbara valens organism samt låns-nåmndernas, nyssnåmnde klasser få en asgörande, ehuru indirekt öfvervigt. Genom slågtskahsoch fråndskahsband, samt genom sina emot solkets i mycket stridande interessen, åro de nåra förbundna med de rikare och med företrådesråttigheter, privilegier och diverse befrielser gynnade individer, inom borgare-, jordbrukaresamt de hittills orepresenterade klasserna; och de måste alltså, då de tillika få en i propor tion dessa öfverlågsen röstrått, komma att i de flesta fall utöfva en så stor inflytelse på valen, att de inom den föreslagna nya representationen, i verkligheten, skulle utöfva en större politisk makt ån de under nårvarande ståndsform ega. Då redan deras nuvarande andel, i ståndsrepresentationen, den direkta och indirekta, visar sig så olycksdiger, kan det förutses, att deras ånnu mera afgörande disposition öfver valen till de begge föreslagne kamrarna således måste blifva ånnu olyckligare för ett folk, hvilket alldeles icke behöfver eller Önskar representations reformen, för att blott få en kuliss-föråndring vid allena-styrandets gallaspektakel, eller nya kostymer åt representantaktörerna i stållet för de nuvarande embetsoch ståndsdrågterna med och utan pickelhufvor och burnus, utan som fordrar representationsföråndringen för att få sina stora, allmänna, intellektaella och materiella interessen bevakade och befordrade, samt alla de oråtvisor, godtycklisheter, vexationer och förnärmelser undanröjda, hvilka nu, snart sagdt i alla delar af våra camhållsangelägenhetär. blifvit en följd deraf, att folkets allmånna behof och önskningar aldrig kunnat göra sig gållande framför desse samma måktige llassers enskilte fördelar. Enhvar, som vill och kan uppfatta frågan om representationsreformen ur denna synpunkt, och som icke låtit öfvertala eller lega sig att inbilla de ensaldige, att landet kan hafva nog af en förändring, hvilken endast skulle såsom en förenkling daf riksdagsmachineriet gifva större makt åt ledarne at riksdags-taktiken, måste inse, att vid bedömandet af vulldnydernas probahilitetsförhållanden, det år både logiskt och nödvåndigt, att betrakta den såkallade förstärkta personlighetens inflytelse; och detta så mycket mera, som i vårt land, till följd af så många sårskilte qvarstående institutioner, förmöågenhets-kategorien har ett så stort och ånnu oåtskiljligt samband med adels-, presteoch embetsmanna-interessena. Man måste nemligen besinna, att hos oss största delen af den större förmögenheten och af de större årsinkomsterna år en söljd dels af de befrielser och råttighe0055 U....

8 december 1849, sida 1

Thumbnail