ten? Och detta har du förtegat för mig,sade friherrinnan förebrående till Severin. Man skall ej öfverslöda med sina nyheter, mamma lilla, då de ej åro af en roligare beskassenhet. Hade jag kommit ur en afsår med tio sår i bröstet, då hade jag inte förtegat antalet, öfvertygad, att mamma, som en annan Spartanska glådt sig åt sin sons tapperhet, men ett massakreradt ben på ett fredligt möte — hvad år det att bravera med?Det qvinliga klöfverbladet på Gransjövik, slöt hådanefter sin hvardagskrets nårmare Severin. I hans yttre rum, som nu fick rang och vårdighet af förmak, inflyttades fruntimrens arbetsbord, sybågarne och fortepianot, der tog man sitt morgonkaffe och sitt the om aftnarne och hade dagarne igenom sitt lif och sin varelse. Severins oförmåga att förflytta sig, sökte man göra honom så litet påkostande som möjligt, genom bemådandet att till honom förflytta allt, som kunde vara honom kårt. omsorgerna om hans glådje och tillfredsstållelse, blef nu det rådande och styrande intresset vid alla sysselsåttningar, tidsfördrif och nöjen inom familjen; de njutningar och den förströelse, som icke kunde stråc