nom auktionskungörelserne, utan att, då någon person anmåler sig om råttighet till distillering af brånvin och auktion då utlyses, han dervid ensam sig infinner och gör anbud till det belopp, som hår förut finnes omförmåldt, får direktionen anhålla, att stadens innevånare jemvål i denna angelågenhet måtte varda hörde, för fattande af det beslut, att med auktioner för upplåtande af stadens brånvinsdistilleringsråttighet bör upphöras, och denna råttighet, inom den pannerymd, som staden disponerar, upplåtas för hvarje tillfålle under en tid af högst tio år till den, som derföre årligen betalar ett visst högre belopp för hvarje kanna af pannans rymd, under iaktta— 2 ? 2 gande derjemte, att borgen, stålles för erlåggande, såvål af detta arrende, som ålven af stadgade bevillningsafgifter till kronan, under de vilkor i öfrigt, som uti högstberörde kongl. bref finnas föreskrifne, eller eljest anses låmplige. Tin direktionen har enkan Maria Björkman inkommit med en ansökan, hvilken härvid bifogas, att, nemligen, beråttigas till utbekommande af de penningar, hennes aflidne man, fattighjonet Sven Peter Björkman innehaft till belopp af 5211 rdr bko, som kassadirektören fått hos direktionen uppbåra och finnes bland diverse inkomster hår förut upptagne: men, enår Björkman varit till helfrsörjning å baracken emottagen och kongl. maj:ts nådiga förordning angående fattigvården af den 25 Maj 1847 uti 9 S stadgar, att, då någon intages i fattighus eller till full sattigförsörjning. allt hvad personen då eger skall tillfalla fattigvården, hvars styrelse oinskrånkt eger rått att det anvånda, har direktionen ansett sig icke vara beråttigad att bifalla enkan Björkmans ansökan, utan får den nu hemstålla till stadens innevånares prösning; viljande direktionen hårvid upplysa, att Sven Peter Björkman, hvilken sistliåne vinter intogs till försörjning på baracken, i början af Juli månad innevarande år, uppå förekommen anledning, af inspektoren derstådes visiterades och befanns innehafva ofvansagde belopp af 5211 rdr bko, hvilka direktionen, som ansåg det mindre troligt, att ett fattighjon kunde vara egare till en så betydande summa, tog i sitt förvar, till dess såker underråttelse kunde vinnas, om råtta egaren till desamma verkligen var Björkman, som likvål samma dag från försörjningshuset afvek och några dagar derefter anträffades drunknad i Vallgrafven, dock efter att hafva inför direktionen den 3 Juli uppgifvit, att Björkman sedan långre tid innehaft isrågavarande penningar; och hade Björkman jemvål haft en sparbanksbok å 134 rdr banko, hvilken han, dagen efter det han lemnade baracken, transporterat på vinhandlanden J. D. Norrman, men hvilket kommit till direktionens kunskap, och hvarvid direktionen, med stöd af ofvan citerade uti fattigvårdsstadgan, begårt innehållning af penningarne hos sparbanksdirektionen, derefter så vål denne, som sattigsörsörjnings-direktionen blifvit af Norrman till kåmnersråtten inståmde om penningarnes utlemnande till Norrman, hvilket mål för nårvarande beror på domstolens pråfning. Slutligen får direktionen vördsamt anhålla, att, vid den allmånna rådstuga, som kommer att hållas för stadens innevånares hörande om tillskott till fattigvården, 3:ne revisorer må, enligt reglementets föreskrift, blifva utsedde till granskning af innevarande års råkenskaper. Gåtheborg den 8 November 1849. (Underskrifter.) Fr ; — L—Vs— —