pannan, för att derunder obemårkt kunna göra ögonen klara, och sade, för att dölja sin rörelse och åter ange en ton af glådtighet: Men för tusan! hvad hår har blifvit hyggligt och gentilt! Jag tror att allt hår, liksom kråftorna om våren, fått nytt skal på sin gamla lekamen och med det ett helt ungdomligt utseende.Nu intrådde den gamle husaren, som åtföljt Severin, med en flaska och ett stycke flanell i handen, gjorde stållningssteg vid dörren och sade: -Nu, baron, år det tid att frottera.Friherrinnan betraktade husaren med något misstroende och sade: Inte frottering begagnas hår? Ni måste misstaga er dervid.— Nehej, jag har hört orderna af doktorn sjelf. — Knået år ju ånnu spjelkadt; inte går det an att rubba spjelkningen?— bet år blott en extraspjelkning för resans skull. Men det år inte knået, det år höften, som skall slotteras för att få bort den förb—de consusionen. som gjort lamheten; om blott den komme på retråtten, kunde nog baron få benet med sig framåt marsch, fastån knået vore litet styft.— Hvilken ny upptåckt! — lamhet i höf